Om du klickar här kan du lyssna på artikeln.
Vilka var de första kvinnliga kommunfullmäktigeledamöterna i Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner?
Jag har undersökt vilka kvinnor som valdes in i kommunfullmäktige 1919–1934. Charlotta Sidén var den första kvinnan som satt i Skellefteå stadsfullmäktige 1911–1914. Kvinnor kunde först i och med rösträttsreformen 1909 väljas in i fullmäktige. Det gjorde att ett 30-tal kvinnor kom in i stadsfullmäktige i Sveriges städer.[i] Sidén stöttades av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt FKPR.[ii]
Den 3 december 1908 fanns i Skelleftebladet en uppmaning att man skulle rösta på Frans Oskar Mörtsell från Malå i riksdagsvalet. Därefter kom ett tillägg om att det var synd att kvinnorna inte var valbara till stadsfullmäktige. Annars ville de föreslå följande lista: Fru Anna Stensson, Konsulinnan Adéle Törnsten, Fru Charlotta Sidén, Fru Jane Johannsson, Fröken Mimmi Ericsson och därefter nämns fem män.
F O Mörtsell satt i andra kammaren 1909–1914. Han hade ett mönsterjordbruk och ansåg att ”Frukta Gud och odla myren” var ett förnämligt livsprogram. Han valdes in för Nationella framstegspartiet i andra kammaren 1909–1911. Var stod Nationella framstegspartiet när det gällde rösträtt? Genom 1907 års beslut hade man vunnit en preliminär lösning och man skulle medverka till att det blev slutligt antaget. Något specifikt om kvinnlig rösträtt sägs inte.[iii]
Beslut om införandet av allmän och lika rösträtt
Besluten om allmän och lika rösträtt fattades vid olika tidpunkter. Den urtima riksdagen 17 december 1918 beslutade om allmän och lika rösträtt till kommun och landsting. De första valen till de olika kommunfullmäktige i Skellefteåområdet hölls i slutet av mars och början av april 1919.
I tre av kommunerna valdes det in kvinnor 1919. I Bureå kommun valdes Hulda Liljekvist. I Norsjö kommun valdes Helmina Hedström och Hulda Westerlund. I Skellefteå stad valdes Aina Bäärnhielm, Hulda Lindberg, Ida Stenberg och Mina Wikström.
1922 valdes Alfrida Öberg och Märta Forsell in i Skellefteå stad. Anna Sjöström och Emmy Bergström valdes i Malå kommun.
1930 valdes Hilda Halvarsson in i fullmäktige i Norsjö. 1934 valdes Amalia Lindström in i fullmäktige i Jörn. I Burträsk valdes Helena Mellkvist in men dog innan hon hann tillträda och ersattes av Viktoria Olsson.
Engagemang i föreningar
Var var då dessa kvinnor engagerade? Det är ganska svårt att utläsa så här efteråt. När det gäller arbetarrörelsens kvinnor är det lätt att tänka att de tog plats i de socialdemokratiska kvinnoklubbarna. I Sverige startade den första kvinnoklubben i Stockholm 1892. Kvinnoklubbarna i Skellefteå är av mer sent datum. I Bureå bildades den socialdemokratiska kvinnoklubben 1931. I Jörn bildas en kvinnoklubb 1933.
Jag har sökt i ett antal föreningars arkiv för att se om de invalda kvinnorna var engagerade i några föreningar och där lärt sig det demokratiska hantverket innan de blev valda in i fullmäktige.
Lite talande är två exempel ur arkiven.
Det första är från Jörns frisinnade förening. I protokollet den 30 mars 1919 konstateras att nu har även kvinnor fått medborgerliga rättigheter så nu får de axla de medborgerliga skyldigheterna och man uppmanar till medlemskap i respektive organisation som står i överenstämmelse med var och ens politiska övertygelser.
Det andra exemplet kommer från Jörns socialdemokratiska förening där man i protokollet uppmanar de manliga medlemmarna att ta med sina respektive för att väcka kvinnligt intresse för de sociala spörsmålen. Av 63 medlemmar var 9 kvinnor 1934.
Lärarinnan Amalia Lindmark var med när Jörns småskollärarinneförening bildades den 31 maj 1927. Hon kom där att justera protokollen och ingå i en programgrupp. Hon blev också vald till pressombud.
Vid en genomgång av protokollen från Jörns socialdemokratiska kvinnoklubb ger inte bilden att Amalia är den mest engagerade i föreningen. Amalia hälsas välkommen som medlem 1934 samma år som hon väljs till fullmäktige. Hon skriver protokollet på årsmötet 1937.
Den 29 juli 1934 beslutar Jörns socialdemokratiska förening att gå fram med två olika listor till kommunvalet i Jörn. På den första listan finns Amalia Lindmark på plats 6 och på den andra plats 11. Kaxlidens arbetarkommun kommer gå fram med en egen lista. Därför gör man om listorna så det bara blir en med Amalia Lindmark på plats 6.
I Skellefteå husmorsförening är tre av kvinnorna engagerade: Märta Forsell är ordförande, Alfrida Öberg är kassör och Mina Wikström är revisor. Vid ett tillfälle har man diskussionsämnet torghandeln och bilismen då fru Forsell är inledare.
Emmy Bergström är med i Malå Rödakors första styrelse, föreningen bildas den 25 mars 1922. Hon utsågs till redogörare och kassaman. Hon satt sedan i styrelsen länge.
Kanske är det inte alls i föreningarna man lärt det demokratiska hantverket. Av de fjorton kvinnor som väljs in är det sex som är lärarinnor. Som lärarinna har man en utbildning och kunskap, man har en vana att skriva och tala.
Spåren efter kvinnorna i fullmäktiges protokoll
Var dyker kvinnorna upp i fullmäktigeprotokollen? Nu är det naturligtvis inte allt som efteråt går att se i protokollen. Ibland står det stadsfullmäktige fattade beslut efter diskussion men inte vilka som varit med och yttrat sig i diskussionen.
Charlotta Sidén var på sitt första möte med stadsfullmäktige den 13 januari 1911. I april 1912 kommer hon med i en kommitté som skulle svara på en skrivelse som rörde kommunernas och andra organs beroende av rusdrycksmedel. 1913 fanns en fråga om handelsidkares öppettider där Sidéns förslag inte gillades av fullmäktige.
Hulda Liljekvist valdes in i kommunfullmäktige i Bureå 1919 för två år. I det första valet kunde man bli vald för två eller fyra år. Det första spåret jag hittar av Hulda Liljekvist är att hon reserverat sig mot beslut om traktamenten för fullmäktigeledamöter. Hulda Liljekvist blev invald i fattigvårdsstyrelsen och som suppleant i beredningsutskottet.
Redan 1919 skrev Aina Bäärnhielm en motion till stadsfullmäktige om att tillsätta en kommitté för byggandet av ett ålderdomshem. Frågan gick till beredningsutskottet och de föreslog en kommitté om tre personer.
Under 1921 tog Aina Bäärnhielm upp frågan om dansförbud och vad man skulle göra med nöjesskatten. Hennes tanke var att man skulle fondera den till ett ålderdomshem.
I början av 1922 ville Aina Bäärnhielm att man skulle anslå 1500 kronor till natthärbärge för kringvandrande arbetslösa. Det var vinter och kallt ute och det var en samhällelig plikt att ordna detta.
Under 1924 lämnade Bäärnhielm in en motion om att elpriset för de som infört vippsystemet borde nedsättas.
Hulda Lindberg var tidig med att skriva en motion om hur epidemisjukhuset borde vara utrustat med mera. Hon fick sedan en suppleantplats i hälsovårdsnämnden under hela 1920-talet. Hon satt också i folkskolestyrelsen 1932–1935.
Ida Stenberg och Mina Wikström förekommer mindre i protokollen. De får en del gånger uppgiften att justera protokollet. Av Ida Stenberg märks inte så mycket mer än att hon sitter som suppleant i pensionsnämnden.
Första gången jag hittar Mina Wikström i protokollen är 1920 då hon instämde i ett yrkande om bordläggning av frågan om hotellets uthyrande. 1924 motionerade hon om ambulerande skolkökskurs. Det ledde till att ordförande i stadsfullmäktige gjorde en skrivelse.
Alfrida Öberg valdes in i stadsfullmäktige och var på sitt första möte den 3 januari 1923. I protokollet från den 24 juli 1924 framgår att hon avsade sig sitt uppdrag som fullmäktigeledamot. Hon satt dock kvar i fattigvårdsstyrelsen där hon fått en ordinarie plats i början på 1920-talet och blev kvar till 1935. Alfrida Öbergs efterträdare som stadsfullmäktigeledamot var Hulda Lundström men hon avsade sig också uppdraget och den som då fick platsen var stadsläkare B Söderberg.
Märta Forsell valdes in i stadsfullmäktige och var med på sitt första möte den 3 januari 1923. Hon valdes in i en kommitté för Eldbegängelsefrågans utredning. Under 1935 kommer en skrivelse från Husmodersföreningen om bidrag för att bygga om en fastighet. Märta Forsell tog upp det som egen motion. Under 1938 fanns en fråga om bidrag till ett länslärarmöte där man i stadsfullmäktige hade olika åsikter. Märta Forsell yrkade för bifall men det gick inte igenom.
Amalia Lindmark valdes in i Jörns kommunfullmäktige 1934 och spåren efter henne i protokollen är att hon valdes till ledamot i skolstyrelsen. 1937 motionerade Lindmark om att man i pensionshänseende skulle flyttas till ortsgrupp II. Man biföll motionen och uppdrog åt kommunfullmäktiges och kommunalnämndens ordförande att skriva till Kungl. Majt.
Anna Sjöström och Emmy Bergström var på sina första kommunfullmäktigemöten den 2 februari 1923 i Malå. I fullmäktiges kommande protokoll går att läsa att Anna Sjöström utsågs till kontrollant vid föredragning av 1922 års räkenskaper och Emmy Bergströms första uppdrag blev att justera protokollet, en uppgift hon fick utföra flera gånger. 1925 valdes Emmy Bergström till ledamot av barnavårdsnämnden på grund av sitt kända intresse för barn- och ungdomsfrågor. Den ambulerande skolkökskursen från landstinget var något som engagerade Emmy Bergström. 1927 valdes Anna Sjöström in i nykterhetsnämnden. 1930 skrev Emmy Bergström en motion om att uppmärksamma Ernst Renström, kommunfullmäktiges ordförande med mera på hans 50-års dag och ansöka om Kungl. Patriotiska Sällskapets medalj i guld av första storleken.
I Norsjös kommunfullmäktige valdes två kvinnor in 1919: Helmina Hedström och Hulda Vesterlund. Spåren av dem i fullmäktigesprotokoll är inte många. I protokoll från den 20 december 1919 står det att läsa att Helmina varit frånvarande på tidigare sammanträde utan skäl men ändå skall undslippa böter. Hulda Vesterlund avstod från att votera vid ett fall där man avgjorde om man skulle gå vidare med rättegång mot förmodad förskingring. Hon hade suttit med i nämnder som eventuellt skulle vara jäviga. Både Helmina Hedström och Hulda Vesterlund satt i pensionsnämnden.
Hilda Halvarsson förekommer mer i protokollen än någon av de andra kvinnorna. Hon valdes in i fullmäktige 1930 och blev återvald 1934. På hennes första möte blev hon invald i arbetslöshetskommittén men vid nästa möte avsade hon sig sitt engagemang i kommittén. Hon föreslog dock att kommittén skulle ha ett anslag om 9 000 kronor, det vann inte gehör. Under 1931 yrkade hon på att inventera fattigvårdsstyrelsens handlingar, man förmodade oegentligheter. Lite senare yrkade hon att man skulle tillsätta förlikningsmän och inte föra fallet till domstol. Kommunfullmäktige beviljade alla som arbetade på kommunens hem 14 dagars semester efter yrkande av Hilda. Hon var aktiv i skolfrågorna. Hon satt i skolstyrelsen. Hilda ville utreda vad det kunde kosta med badinrättningar vid skolorna eller att ändra skolformen. Hon reserverade sig mot beslut att flytta skolan i Kusfors till en samlingslokal som A Björk uppfört. Fullmäktige biföll hennes yrkande om 50 kronor till Bastuträsk skolbibliotek den 28 december 1933. Hilda satt också i barnavårdsnämnden och var dess vice ordförande. Hon motionerade om att ta lån för att köpa röntgenutrustning till sjukstugan. Det slutade med att man anslog 2 000 kronor och skrev till landstinget för resten av summan. Hon tyckte att kommunens skatter och skogsaccisen skulle tas upp via postgiro 1938 men det gick inte igenom. Hon motionerade för fri telefon för barnmorskan i Bastuträsk, något som verkar gå igenom. Under 1937 erbjöds kommunen en tomt för skolhus i Kusfors som Hilda yrkade på att man skulle med tacksamhet mottaga.
Andelen kvinnor i fullmäktige
I Skellefteåområdet var det totalt 246 personer som blev invalda i de olika fullmäktige 1919. Det var första valet med allmän och lika rösträtt. Vid det valet var det 7 kvinnor som blev inröstade. Det betyder att 2,8 % av de valda var kvinnor. Vid de närmast följande valen var andelen lägre.
Diagrammet gäller hela området som idag är Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner. Det blir naturligtvis inte helt korrekt när området utgörs av tre kommuner. Jag har ändå valt att göra så därför att under tidens gång har antal kommuner i området varierat mellan två och nio. Jag anger också andelen kvinnor i kommunfullmäktige då antalet mandat i de olika fullmäktige varierar över tid.
Mellan valen 1954 och 1970 dubblades andelen kvinnliga ledamöter från 4,9 till 10,7 %. Under 1970-talet tredubblades siffran ungefär till 30,7 %.
Från valet 1919 till valet 1934 särredovisas inte kvinnliga ledamöter i den officiella statistiken så dessa uppgifter bygger på tidningsuppgifter. Från valet 1938 redovisas antalet kvinnliga ledamöter i den officiella statistiken från statistiska centralbyrån.
Referenser
Arkiv
Folkrörelsearkivet Jörns kretsen av SSLF småskollärarinneförening, Jörns socialdemokratiska förening, Jörns socialdemokratiska kvinnoklubb, Skellefteå husmodersförening, Malå röda kors
Kommunfullmäktiges protokoll från de olika kommunerna
Litteratur
Björk, Gunnela. Det politiska vardagsarbetet för rösträtt och medborgarskap. Ingår i I Rösträtten 80 år. Christer Jönsson (red). Stockholm 2001.
Jonsson, J, Uggelberg, Georg (red). 1956. Malå socken En bygdeskildning. Malå Hembygdsförening 1956.
Nilsson, Lars, Forsell, Håkan. 150 år av självstyrelse. Kommuner och Landsting i förändring. Sveriges kommuner och landsting, Stockholm 2013.
Nyström, Holger. Kommunen. I Hembygdsboken Norsjö socken. Norsjö kommun, Skellefteå 1976.
Övrigt
Nationella framtidspartiets program 1908. https://snd.gu.se/sv/vivill/party/npf/v/1908
Norra Västerbotten, Skelleftebladet, Skellefteå Nya Tidning.
Statiska centralbyrån SOS 1911; Valstatistiken, Kommunal valen (SOS) 1919-1966, Allmänna valen (SOS) 1970-1998, statistik databasen.
[i] Här finns två olika siffror Björk anger 35 medan Nilsson och Forsell anger 37.
[ii] Skelleftebladet 19101215
[iii] Nationella framstegspartiets program 1908
Vinjettbild. Skelleftebladet 19101215 ur Skellefteå museums samlingar.
Glöm inte att uppge författarnamn och källa när du hänvisar till denna artikel.
Jörgen arbetar som arkivarie på Skellefteå museum och har under många år arbetat med arkivpedagogik för barn i Forskarrum Nordanå.