Föreningen för kvinnans politiska rösträtt FKPR

Jörgen Andersson
Download PDF

Under slutet av 1800-talet bildades rösträttsföreningar som jobbade för allmän rösträtt för män. Allmänna rösträttsföreningar bildades även i Västerbotten.

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildades 1903. Den utlösande faktorn var att regeringen i en proposition föreslåg att gifta män skulle ha två röster, en för sig och en för sin fru.

Den politiska rösträtten handlade om valen till riksdagens kammare och landstingen. De kommunala valen sågs inte som ett politiskt val som riksdagsvalen. Det valda organet i kommunen, fullmäktige, uppfattades inte helt som politisktutan mer som en del av den lokala förvaltningen. De som bidrog mest till finanserna borde ha mest att säga till om.

I Skellefteå bildades 1907 två föreningar för kvinnans politiska rösträtt. Det var en i Ursviken som fanns mellan 1907-1910 och en i Skellefteå som fanns mellan 1907-1919.

Föreningens stadgar från 1910. Ur Skellefteå museums arkiv.

I årsberättelserna för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt berättas vilka lokalföreningar som var representerade på årsmötet. Inte i någon av årsberättelserna mellan 1907 till 1919 har jag hittat någon representation från Ursviken eller Skellefteå.

Anna Lindhagen var här från centralt håll och hjälper de lokala krafterna att starta föreningarna. Anna Lindhagen var syster till Carl Lindhagen (borgmästare i Stockholm 1903-1930, riksdagsman mm). Anna Lindhagen föddes i överklassen men var radikal och socialdemokrat. Hon var involverad i den kvinnliga rösträttsrörelsen liksom fredsrörelsen, egnahemsrörelsen, koloniträdgårdsrörelsen och hon satt i Stockholm stadsfullmäktige mm.

FKPR Ursviken

Anna Lindhagen besökte Ursviken tisdagen den 9 juli 1907 och höll ett föredrag för 180 besökare och sedan skapade man en förening och valde följande styrelse: fru Selma Landström ordförande, fru Anna Lundgren vice ordförande, fröken Agda Wallman sekreterare, fröken Augusta Löw vice sekreterare, fru Lowisa Lundgren kassör, fröken Lotta Wahlberg och fröken Malwina Lindström.

I föreningen i Ursviken var fru Selma Landström ordförande 1907-1909 och 1910 var fröken Augusta Löw ordförande. Andra kvinnor som var engagerade var fru Jenny Ahlman.

Fru Selma Landström 1876-1951. Foto ur Skellefteå museums samlingar.

Selma gifte sig 1901 med bagaren Johan Landström 1876-1949. Tillsammans fick de minst tre barn. De flyttade 1922 från Ursviken in till staden. Hon dog i Enskede.

Verksamheten 1907 bestod av fyra föredrag, ett offentligt med kandidaten A. Lindström som betonade det rättmätiga i kvinnornas rösträttskrav och likställdhet med mannen kring individuella rättigheter. De tre andra föredragen hölls av någon av medlemmarna. Under 1908 steg antalet medlemmar från 23 till 32. Man hade bland annat ett offentligt föredrag av dr Gulli Petrini (1867-1941). Hon var doktor i fysik och resetalare inom LFKP. Hon var på Norrlandsturné hösten 1908 och besökte bl. a. Skellefteå och Ursviken. Under 1909 gick antalet medlemmar ner och endast ett tiotal betalade medlemsavgift. Det förklarades med storstrejken och att ingen större utåtriktad verksamhet hade kunnat bedrivas. Några möten hade man dock haft och det påpekas att ”Vi ha likväl vid våra möten havt trevligt genom föreläsningar och familjesamkväm”.[i]

Vid sitt sista möte hade man fått sex nya medlemmar och man hoppades 1910 skulle ge nytt liv åt föreningen då man planerade en föreläsning med Anna Grönfeldt. Hon var med i Umeå FKPR och satt i Umeå stadsfullmäktige. Man noterade också 1908 att ”bland lokalpressen har Skellefteå Nya Tidning intagit en moderat ståndpunkt, ehuru ej helt för vår sak. Skellefteåbladet, vars redaktör är riksdagsmannen P. Zimdahl, har totalt tagit avstånd”.[ii]

FKPR Skellefteå

Anna Lindhagen var i Skellefteå måndagen den 8 juli 1907 och höll föredrag. Efter det bildades en förening som inskrev 32 medlemmar och valde följande interimsstyrelse: fru Anna Stensson ordförande, fru Charlotta Sidén, fru Augusta Vikdal, fröken Nanna Lundell och fröken Mimmi Eriksson.

Ordförande var Anna Stensson 1907-1910 och 1912-1913, Anna Noring 1911, Nanna Lundell 1914-1915 och Hulda Lindberg mellan 1916-1919. Andra personer som nämns var Charlotta Sidén och fröken Amelie Nordström. Charlotta Sidén kom att väljas in i fullmäktige 1910 och Hulda Lindberg 1919.

Anna Maria Noring 1873-1962. Foto ur Skellefteå museums samlingar.

Anna Maria var född 1873 i Bjurholms församling. Hon kom till Skellefteå 1894. Hon var lärarinna och arbetade på läroverket. Hon dog i Skellefteå och förblev ogift.

Vad mer får vi veta om verksamheten i årsberättelserna? Att föreningen har styrelsesammanträden, föreningsmöten, diskussionsmöten, samkväm, läsaftnar både i hemmen och i offentlig lokal, att man 1911 tillsammans med föreningen i Umeå frågat riksdagskandidaterna om deras hållning i rösträttsfrågan och att en medlem sitter i stadsfullmäktige. 1912 meddelar föreningen att man uppmanat kvinnor att delta i valet. Om det funnits en kvinnlig kandidat till stadsfullmäktige hade den mycket väl kunnat komma in. Hur skall man tolka det?

1913 infördes artiklar från Rösträtt för kvinnor i Norra Västerbotten. Föredrag av fru Ella Billing och fru Frigga Carlberg som var engagerade i den kvinnliga rösträttsfrågan på det nationella planet arrangerades . De Bergman-Österbergska samhällskurserna ledda av Eva Andén hölls. Deltagarna kom från såväl staden som landsbygden. Martina Bergman-Österberg som varit föregångare på gymnastikens område hade donerat pengar så att kurser skulle hållas runt om i Sverige. Kurserna gick inte ut på att lära sig att argumentera för kvinnlig rösträtt utan mer om hur samhället fungerade. Det blev också ett sätt att medvetandegöra kvinnor om deras position i samhället i jämförelse med män.

Föreningen hade hand om socknarna runt Skellefteå när det gällde den stora namninsamlingen för kvinnlig rösträtt som genomfördes 1913-14. Namninsamlingen resulterade i 350 000 namn för hela landet.

I resten av årsberättelserna kan läsas att man haft möten och att man fört in artiklar i Norra Västerbotten från Rösträtt för kvinnor.

I en artikel i Skelleftebygden 1994 redovisas ett antal aktiviteter som FKPR i Skellefteå ordnar.

19090202 hade man ett möte på KFUK:s lokal med ett program som innehöll frågor om fattigvården. 19110428 Anna Noring höll föredrag om några invändningar mot kvinnans politiska rösträtt. 19130411 Årsmöte, en tidigare tillsatt kommitté redovisade förslag på läsaftnar. Ämnena blev 1) Prästval 2) Prostitution och lösdrivarlagen 3) Fredrika Bremer. Alice Simmerus bok om Kvinnans rösträtt som fyllnadsläsning.

Var Skellefteå en plats där arbetet frodades för kvinnans politiska rösträtt? Så här skriver Ella Billing i Rösträtt för kvinnor 1913 nr 9:

”Skellefteå tycks vara en av de mera svårbrutna trakterna av Norrland. Fastän det visst icke saknas dugande krafter, som här arbeta för saken, har det dock ej lyckats dessa att få något varmare intresse till stånd. Vi hoppas dock gott för framtiden även för Skellefteå, och det händer ju ofta, att det samhälle, som sovit länge, vaknar med så mycket friskare krafter.”

Nu är inte det centralt producerade materialet i form av Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt det enda material vi har om FKPR i Skellefteå.

På Skellefteå museum finns några handlingar från Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Skellefteå. Dessa handlingar är stadgar, styrelse 1910 och styrelse 1913, medlemmar 1910-11 och medlemmar 1913 och en uppräkning av kvinnor med röster till stadsfullmäktige.

Antalet medlemmar i medlemsförteckningarna skiljer sig från de siffror som finns centralt. Anledningen till detta kan naturligtvis vara flera. När och hur man rapporterar antalet medlemmar osv. Mer intressant än hur många man var är vilka som är med i FKPR i Skellefteå?

42 namn är upptagna i medlemsförteckningen och som titel uppges Fru, Fr eller fröken. Där har jag tolkat Fr som förkortning för fröken. Det betyder att av de 42 namn som är upptagna i medlemsförteckningen har 17 titeln fröken[iii] och 25 som har titel fru. Föreningen består av 40 % som har titeln fröken och 60 % som har titeln fru.

Av de 42 namnen har jag helt kunnat identifiera alla utom 5. Här finns också ett namn från Nässjö. Totalt ger det en grupp om 37 personer som vi vet vilka det är.

Av gruppen är 22 personer födda i Skellefteåområdet och 21 personer dör i Skellefteåområdet. Gör man ett genomsnitt av gruppen är de födda 1872 och dör 1941.

Vem kunde då bli medlem i FKPR i Skellefteå? I föreningens stadgar stod bl a att svensk kvinna som fyllt 18 år kan bli medlem.

Vem kan bli medlem? Ur föreningens stadgar, Skellefteå museums arkiv.

Om vi antar att antal medlemmar 1912 är 32 kvinnor betyder det att ca 5 % av stadens kvinnor har valt att gå med i föreningen.[iv]

Uppräkningen av kvinnor med röst till stadsfullmäktige är 110 st. Dessa kvinnor betalade alltså skatt så de fick rösta i stadsfullmäktige valen utifrån den 40-gradiga skalan.

Snittet för dessa 110 kvinnor är 689 kr i skatt och 6,4 röster. I Skellefteå FKPR är det 12 av 32 medlemmar som har rösträtt till stadsfullmäktige. Deras snitt är 1087 kr i skatt och 9,7 röster dvs väsentligt högre. Alla kvinnor som har rösträtt tillhör ett högre skikt i samhället och det betyder att de 12 tillhör mitten till övre delen av skiktet i genomsnitt. I medlemsförteckningen finns också kvinnor som inte har rösträtt.

Det är svårt att avgöra vilken social status som kvinnorna hade. I hela landet skall den vanligaste yrkesgruppen varit sömmerska för medlemmarna i FKPR. En annan uppgift gör gällande att det är lärarinnorna som är största yrkesgruppen. Flera i Skellefteå FKPR är lärarinnor. Rösträttsrörelsen i Sverige dominerades av medelklasskvinnor.

När man tittar på namnen i styrelsen och bland medlemmarna finns vissa namn som Brandt, Dillberg, Eckell, Markstedt, Ocklind, Sidenmark, Tilly, Törnsten mfl dessa klingar bekant från den lokala historien. Bland medlemmarna finns också namn som jag inte känner igen.

Referenser

Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1907-1919

Rösträtt för kvinnor Nr 9 1913 Billing, Ella 1913. Resebrev från Norrland

Björk, Gunnela 2001. Det politiska vardagsarbetet för rösträtt och medborgarskap. I Rösträtten 80 år Christer Jönsson (red)

Florin, Christina, Rönnbäck, Josefin 2001. Gamla och nya rum: Kvinnorättsrörelsen som bildningsprojekt. I: Rösträtten 80 år Christer Jönsson (red)

Holgersson, Ulla 2018. Från tågresor till sociala medier Rösträttens mediehistoria I: Rösträttens århundrade Holgersson, Ulrika, Wängnerud, Lena (red)

Knutsson, Ulrika 2018. Elin Wägner: tro på ljuset är kvinnoplikt! I: Demokratins genombrott Människor som formade 1900-talet Bengtsson, Håkan A, Ilshammar, Lars (red)

Manns, Ulla 2018. Minnet av kvinnors rösträtt Jubileer och aktiviteter som formar historien I: Rösträttens århundrade Holgersson, Ulrika, Wängnerud, Lena (red)

Mellbourn, Anders 2018. Nils Edén: Liberal triumf och reträtt. I: Demokratins genombrott Människor som formade 1900-talet Bengtsson, Håkan A, Ilshammar, Lars (red)

Sörlin, Sverker 2018. Anna Lindhagen: Politikens fragmentisering och hundra år av ensamhet I: Demokratins genombrott Människor som formade 1900-talet Bengtsson, Håkan A,  Ilshammar, Lars (red)

Viklund, Stig-Henrik 1994. Vad FKPR betydde I: Skelleftebygden 1994 Årskrift utgiven av Föreningen för Skellefteforskning – SKEFO

 

[i] Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1909

[ii] Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1908

[iii] Anna Sidenmark är först antecknad som fröken och sedan som fru Normark. Jag har räknat henne som fröken.

[iv] Jag jämför här med antalet kvinnor över 18 år i Skellefteå stad enligt befolkningen i Sverige 1910 på Digitala forskarsalen. Antalet kvinnor är födda 1894 eller före är 624. Vi vet inte helt säkert att medlemmar kvinnorna bor i Skellefteå stad.

 

Glöm inte att uppge författarnamn och källa när du hänvisar till denna artikel.