År: 2021

Adak-Ulla – en kvinnlig föregångare

Hon skulle komma att kallas Adak-Ulla och bli omtalad i bygdens historia. Kraftkvinnan som var ”före sin tid” och hade sinne för affärer likaväl som att hon blev känd för sina medmänskliga och omhändertagande gärningar.   Ulrika Lovisa Andersdotter föddes den 4 februari 1819. Hennes mamma, Anna Margareta Jonsdotter (född 1798), var av samisk släkt …

Adak-Ulla – en kvinnlig föregångare Läs mer »

Soldaterna som blev kvar

Krigsfångar och desertörer i Västerbotten och Norrland under Nordiska kriget 1700–1721 samt kriget 1808–1809   Vid såväl 1700- som 1800-talets krig påverkades antalet krigsfångar i Sverige av rikes framgångar på slagfälten. När den svenska armén besegrat ryska enheter greps och skeppades ryska soldater över Bottenhavet ofta till hastigt iordningställda utrymmen. Även officerare, viktiga vid en …

Soldaterna som blev kvar Läs mer »

Norsk krigshjälte på västerbottnisk mark

Den norske krigshjälten Nils Berdahl (1905–1944), känd under namnet Birger Sjöberg, ledde motståndsrörelsen i Helgeland under andra världskriget. Före kriget, mellan 1937 och 1939, vistades han under mystiska omständigheter i en koja i Vilhelminas fjällvärld. Genom Berdahls liv får man en fascinerande inblick i norsk krigshistoria. ”Den gåtfulle svensken” har han kallats. Vad som är …

Norsk krigshjälte på västerbottnisk mark Läs mer »

Den tidigaste invandringen efter inlandsisen

De första människorna som kom till nordligaste Sverige och till Västerbotten, anlände till ett kustlandskap som just frilagts från den bortsmältande inlandsisen. Det var ett landskap som var i snabb förändring. När den stora glaciären smälte undan började landet stiga upp ur havet, befriat från två till tre kilometer tjock is. Landhöjningen var mycket stor …

Den tidigaste invandringen efter inlandsisen Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2

I del 1 berördes bakgrunden till migrationen av svedjebrukare med ursprung i Savolax i centrala Finland till det nuvarande mellersta Sveriges granskogsområden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. De utvecklade en särartad skogsfinsk kultur i de finnbygder som uppkom på den svenska sidan. Den primära inflyttningen från den östra riksdelen gick i norra …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2 Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1

I Dorotea vittnar Brita Persdotter år 1832 för prästen Nensén att hon som barn endast pratade finska. Hon kunde inte någon svenska. Brita föddes i Tegelträsk år 1773. Nära skärningspunkten mellan Lycksele, Åsele och Bjurholms kommuner ligger berget Mustagumbu. På modern riksfinska skulle det stavas Mustakumpu som kan översättas till Svartliden på svenska. På en …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1 Läs mer »

Världsmästarbyn Tärnaby blev också världsbäst på att ta emot flyktingar

Hösten var som vanligt i fjällen en blandning av mörker och ljus, kyla och värme, svartvitt och färg. Vintern började tränga sig på, ylletröjor och icebugs samt färgglada mössor hittade sin väg ut ur garderoberna och ut i den friska fjälluften. Billeden glesnade och bestod mest av ortsbor, långtradare och plog- eller sandbilar. Borta var …

Världsmästarbyn Tärnaby blev också världsbäst på att ta emot flyktingar Läs mer »