Arkeologiåret 2021

Mikael Jakobsson mfl.
Download PDF

Spår från 10 000 år

Spår från 10 000 år är en informationsportal om arkeologi, förhistoria och kulturlandskap i Västerbottens län. Här finns länets samlade kunskap om vår äldre historia och om de spår som människor och verksamheter lämnat efter sig i landskapet. Du får veta vilka lämningar som är vanliga i vår region, hur de ser ut och var de ligger.

Här finns också länkar till några av länets verksamma arkeologer, fältarkeologer, forskare och tjänstemän. Vi som arbetar med arkeologi och kulturlandskap i Västerbottens län finns vid länsstyrelsens kulturmiljöenhet, Västerbottens museum, Skellefteå museum, Skogsmuseet i Lycksele, Skogsstyrelsen samt vid Institutionen för idé- och samhällsstudier vid Umeå universitet.

Majoriteten av alla undersökningar i Sverige beror på exploateringar av olika slag. Nya vägar, järnvägar och bostadsområden kräver ibland att området undersöks av arkeologer. I Sverige är det länsstyrelserna som beslutar om det behöver göras en arkeologisk utgrävning. Beslutet sker med stöd av kulturmiljölagen, som förbjuder att en fornlämning rubbas eller förstörs utan tillstånd.

Arkeologiska undersökningar upphandlas enligt LOU, lagen om offentlig upphandling. Därför finns det uppdrag som utförs av arkeologer som inte är knutna till länet och inte nämns i den här sammanställningen. Vi kommer här att presentera årets fynd och vad som har hänt i länet under 2021.

Arkeologisk verksamhet vid Skogsmuseet i Lycksele 2021

Skogsmuseet har bara haft ett uppdrag under 2021, en utredning i Tegsnäs. Tegsnäs Group planerar att anlägga en husfabrik i anslutning till nuvarande i Tegsnäset, Vindelns kommun. Då måste en detaljplaneändring ske. Tegsnäset är en gammal jordbruksbygd och samer har alltid haft sina vägar förbi. I närheten av det undersökta området finns det olika lämningar. Vid utredningen hittades inga nya lämningar så detaljplanen kan ändras och en utökning av husfabriken kan ske utan att skada kulturlämningar.

Karta över det undersökta området i Tegsnäs. Karta: Skogsmuseet i Lycksele.

Arkeologisk verksamhet vid Västerbottens museum 2021

Utredningar: En kompletterande utredning i Sävar för Norrbotniabanan har genomförts. Där påträffades främst träd med bläckningar, men även kolningsanläggningar, brott/täkt, en kokgrop och en rösning.

Undersökningar: Vid Yttre Storbäcken, Robertsfors kommun har en arkeologisk förundersökning av en boplats gjorts inför byggandet av Norrbotniabanan. Man hittade bland annat en härd och några anläggningar med brända ben samt kvartsavslag.

Daniel Sjödahl och Tone Hellsten i grävartagen. Foto: Västerbottens museum.

Inventeringar: Under året har fornminnesinventering bedrivits i avverkningsmogen skog i Vindelns kommun i området kring sjöarna Lill- och Storsandsjön samt Malsjön, men även runt Åsträsk. Här har främst lämningar efter tidigt nyttjande av skogen såsom kolbottnar och tjärdalar påträffats men även enstaka förhistoriska boplatser. En dokumentation av industrilämningar från utvinningen av kiselgur, som bedrevs kring Ekträsk, Vindelns kommun, har genomförts i samarbete med Skellefteå museum.

Inventerade indexrutor i Vindelns kommun. Karta: Västerbottens museum.
Magasin med säckar av kiselgur kvar, nära Ekträsk. Foto: Västerbottens museum.
Olof Östlund, Skellefteå museum vid en schaktugn nära Gåstjärn. Foto: Västerbottens museum.

Tillsammans med Skellefteå museum har även inventeringar genomförts av dammar samt kring vattendragen Kågeälven och Rickleåns vattensystem för ett kulturmiljöunderlag om kulturmiljöer vid vatten på uppdrag av Länsstyrelsen.

Hällforsdammen i Sikån vid Kalvträsk. Foto: Västerbottens museum.

Projekt: Under året har inventeringar genomförts längs vandringsleder kring Ammarnäs i projektet Vandring i Kulturlandskap (VIK). Arkeologer har besökt Ammarfjället för att leta framtinade föremål från glaciär och permanenta snölegor inom projektet GLAS – Glaciärarkeologi i Sápmi. De hittade framtinade horn och ben från ren samt lite naturligt trä.

Barktäkt vid Vindelvaggieleden. Foto: Västerbottens museum.
Framtinat ben vid Ammarglaciären. Foto: Västerbottens museum.

Under året har fyra av Västerbottens museums arkeologer tagit körkort för drönare.

Arkeologisk verksamhet vid Skellefteå museum 2021

Boplatsgropar och gränsmarkeringar på Ryssbrännberget:

Skellefteå museums arkeologer undersökte på uppdrag av Svevia i slutet av maj tre boplatsgropar (fornlämningsnummer L1936:1369 – 1371) i ett klapperstensfält på Ryssbrännberget i Bergbyn, Skellefteå.  På platsen, vid Skellefteås östra utkant, skulle en bergtäkt utvidgas. Tre boplatsgropar var registrerade sedan tidigare på platsen. I anslutning till undersökningen (utgrävningen) utfördes också en arkeologisk utredning (inventering) på resten av Ryssbrännberget. Vid utredningen några dagar efter undersökningen, påträffades ett gränsmärke för ännu existerande skiftesgränser. Gränsröset är dock yngre än Laga Skiftes-kartorna från ungefär 1870-talet.

Vid undersökningen av boplatsgroparna framkom att den östligaste av lämningarna (L1936:1370) var en boplatsgrop där sten röjts undan så att ett underliggande plant stenblock hade frilagts. Förmodligen har den boplatsgropen använts till att slå upp ett tält eller en enklare bostad. Den mittersta lämningen (L1936:1371) visade sig med ganska stor säkerhet vara rester av en gränsmarkering. Där fanns bredvid gropen ett röse som troligtvis sett likadant ut som det gränsmärke som påträffades under den senare utredningen. Gropen intill gränsröset var helt enkelt den plats varifrån stenen till röset hämtats. Den sista lämningen visade (L1936:1369) sig vara en naturbildning, troligtvis rester av en rotvälta. Ytterligare en grop påträffades under undersökningens gång utöver de som varit registrerade sedan tidigare. Den tolkades som en förvaringsanläggning.

Den stenrensade ytan som bildar boplatsgropen L1936:1370 har troligtvis varit skapad för tält eller hydda. Foto: Therese Hellqvist, Skellefteå museum.
Gränsmärke som påträffades vid utredning på Ryssbrännberget. Therese Hellqvist registrerar. Foto: Olof Östlund, Skellefteå museum.

Kulturmiljöer i Vatten Kågeälven:

En fornminnesinventering har genomförts efter delar av två biflöden till Kågeälven väster om Stavaträsk (biflödena är Kusån och Klintån). Fornminnesinventeringen har genomförts inom ramarna för ett större projekt –  Kulturmiljöer i Vatten – som Västerbottens länsmuseum projektleder. Det stora projektet registrerar och beskriver kulturmiljöer i vatten i Rickleån och Kågeälven. Inom 200 m avstånd från våra respektive vattendrag (men med fokus på själva vattendraget) har vi försökt hitta de lämningar som människor lämnat efter sig genom tidernas gång, allt från kraftverksdammar och sågverksdammar till äldsta stenålder.

Längs med Kusån, som man lade ned mest tid på den här gången, har man exempelvis hittat flottningslämningar som ledarmar och stenkistor, färdvägar och en träbro som förmodligen använts att transportera timmer med häst och släde. Man har också hittat betydligt äldre lämningar som till exempel en kokgrop, hörande till sten-, brons- eller järnålder.  Intressant med området väster om Stavaträsk vid Kusån och Klintån är också att denna plats ligger vid och strax ovanför högsta kustlinjen. Det finns alltså möjligheter att hitta spår efter de första människorna som kom till norra Västerbotten just när inlandsisen lämnat den dåvarande kusten.

Ledarm i Kusån som en gång ledde timmer rätt vid flottning. Foto: Therese Hellqvist Skellefteå museum.
Stenkistor i Kusån. Foto: Olof Östlund, Skellefteå museum.
Kokgrop i skuggan mitt i bild, där jordsonden står. Therese Hellqvist dokumenterar med handdator. Foto: Olof Östlund, Skellefteå museum.

Förundersökningar vid Hedkammen vid Bureå inför Norrbotniabanan:

Under augusti och september genomfördes ytterligare en förundersökning vid Hedkammen vid Harrsjön, Bureå. Tidigare har förundersökningar genomförts 2018 och 2019  i ett anslutande område, som även de bekostades av Trafikverket som en del av förberedelserna inför bygget av Norrbotniabanan. Undersökningsområdet vid Hedkammen ligger ungefär 25-30 m över dagens havsnivå och tidigare års undersökningar har gett dateringar som kretsar kring århundradena kring vår tideräknings början. Vid den tiden var platsen mycket gynnsamt belägen på en grusås som avskärmade en lagun från Bottenviken. Den grunda lagunen är det som senare kom att förvandlas till Harrsjön, som idag är utdikad.

Under årets arkeologiska förundersökning på Hedkammen påträffades:

4 st, Kokgropar (inkl. den tidigare kända kokgropen L1936:1552)

2 st, Kolgropar

10 st, Skärvstenspackningar

2 st, Skärvstenssamlingar, slagplatser?

5 st, Skärvstenspackningar/Härdar

1 st, Möjlig färgning

1 st, Benanläggning

Nio av de ovanstående anläggningarna valdes ut för att delvis undersökas under fältarbetet. Vi väntar under vintern att få svaren på C14-analyserna och andra analyser, som kan berätta mer om anläggningarna och vad människor gjorde platsen för omkring 2000 år sedan. Fynden består av avslag, kärnor, förarbeten och skrapa, i kvarts och kvartsit. Asbest- och glimmermagrad keramik och brända ben.

Översiktskarta över schakt och anläggningar vid årets förundersökning på Hedkammen. Karta: Therese Hellqvist, Skellefteå museum.
För att snabbt avtorva schakt användes grävmaskin med gående arkeolog som övervakade. Foto: Therese Hellqvist; Skellefteå museum.
Två anläggningar, närmast i bild en ansamling av skärvsten, längre bort hitom stubben är en framrensad härd. Foto: Therese Hellqvist; Skellefteå museum.
Genomskärning av kokgrop L1936:1552. Foto: Therese Hellqvist; Skellefteå museum.

Övrigt

I övrigt har vi under fältsäsongen också utfört mindre arbeten, exempelvis:

  • en utredning inför nya bostadsområden på Sunnanå i Skellefteå,
  • en besiktning inför markberedningar i Degerbyn, Skellefteå,
  • kulturvärdesbedömningar av flottningslämningar i Bureälven,
  • samarbetat med Västerbottens museum i dokumentation av Kiselgur-industrin kring Ekträsk
  • …med mera…

 

Vinjettbild: Olof Östlund mäter in boplatsgrop L1936:1370.. Foto: Therese Hellqvist Skellefteå museum.

Glöm inte att uppge författarnamn och källa när du hänvisar till denna artikel.