På de norrländska bondgårdarna var det förr brukligt att allt tillgängligt foder som växte i närheten av gården skulle slås och sparas inför vinterutfodringen, så på sommaren måste därför kreaturen äta sig mätta ute i skogen, såvida man inte hade en fäbod. I flocken fanns alltid kor men även får och getter kunde ingå. Även …
Bland rövare, björnar och ilskna tjurar – berättelser från getarskogen Läs mer »
Sedan urminnes tider har vissa källor och vattendrag betraktats som heliga och genom att dricka vattnet och/eller bada i det kunde man hindra eller till och med bota och kanske förebygga sjukdomar och ofruktsamhet. Både greker och romare utvecklade en kultur med hälsobrunnar. Sådana anlades också runt om i Europa. I Sverige blev den tidigare …
Hur kom det sig att den gamla samiska samlingsplatsen fick öknamnet Lappstockholm? Det här är en beskrivning av hur det var i de här trakterna innan Likssjuo blev en plats, ett samhälle och en stad. Mycket är taget ur min egen kunskap om platsen och om samisk historia som jag har kompletterat med andra källor. …
Under markytan, på norra sidan av Umeälvens fåra, i stadsdelen Norräng, Lycksele, vilar rester efter en skog begravd i slutet av det som i allmänt tal kallas istiden. Den inlandsis som täckt Skandinaviska halvön med ett flera kilometer tjockt islager höll på att smälta bort i rask takt. Någonstans i väster, där de skandinaviska fjällen …
Att som nutidsmänniska föreställa sig hur maten smakade för fyrahundra år sedan kräver en stor portion fantasi. Tillagningsmetoder och råvaror skiljer sig åt och förstås även smakpreferenserna. Vad som verkligen ansågs smaka ”gott” av Umeå stads tidiga invånare kan vi därför bara spekulera i. Vad vi däremot vet är vad kosten i huvudsak bestod av, …
Tidpunkt: fredag 15 juli klockan 19 till 21 Den ideella föreningen Västerbotten förr & nu har en huvudmålsättning med sin verksamhet och det är att sprida västerbottnisk kulturhistoria till så många som möjligt. Som ett led i det samarbetar vi med Sjungaregården Kulturcentrum i Granö. Vi gör utställningar, håller föredrag och publicerar i stort sett …
Under sommaren 2021 genomfördes en dokumentation av byggnader och anläggningar från den kiselgurindustri som bedrivits i länet. Inventeringen genomfördes som ett samarbete mellan Västerbottens museum och Skellefteå museum eftersom den senare organisationen har ansvar för länets teknik- och industrihistoria efter år 1900. Kiselgur har brutits och förädlats på tre platser i Västerbotten. Det utvecklades på …
Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun Läs mer »
Umeås politiska styre har av tradition varit knutet till vissa centrala byggnader, kallade rådhus och stadshus. De hade lite yngre och mindre motsvarigheter i de landskommuner som förr omgav staden, men som nu utgör en del av Umeå kommun. En vandring bland dessa hus ger också en inblick i stadens politiska historia. Vart går …
Umeås rådhus, stadshus, fem kommunalhus och ett par fullmäktigesalar Läs mer »
Vera Friséns första separatutställning år 1941 på Galleri Färg och Form i Stockholm blev en succé. Ett stort antal verk såldes eller reserverades snabbt. Recensionerna var lysande. Efter en separatutställning i hemstaden Umeå 1944 och efter deltagande i några samlingsutställningar, den sista i Helsingborg 1947, valde Vera att lämna den publika konstscenen och föll efterhand …
”Jag målar för att jag måste” – om konstnären Vera Friséns liv och konst Läs mer »
Folke Hübinettes modeller av Gamla Umeå finns samlade och kan besökas i en utställningslokal på Västerslätt. Modellutställningen har en total yta på ca 80 m2 och består av tre större modeller av Umeå centrum och Öst på stan, en modell av Umeå stad före branden 1888 och ett antal mindre modeller av sågverken längs Umeälven. …