År: 2022

Husbygge på Västerbottniska

Bondska, det vill säga det gemensamma vardagsnamnet på de många olika målen i Västerbotten, är en samling kluriga dialekter som under lång tid medvetet motarbetades. Under 1900-talet satsade myndigheterna på att försvenska språket vilket ledde till att skolan inte längre gav någon plats för dialekterna, eleverna skulle lära sig skriva och tala ”ett enhetligt och …

Husbygge på Västerbottniska Läs mer »

Om traditionsmusik och skapande

Folkmusik, en musikalisk genre som idag innefattar allt ifrån världsmusik och olika typer av folkfusion till traditionell spelmansmusik. Det är enkelt att tänka sig genreöverskridande musikaliska möten som exempel på nyskapande och kreativa skapandeprocesser men det finns också en sorts nyskapande som ryms inom ramen för det vi kallar ”traditionell folkmusik”. Fantasier om gångna tiders …

Om traditionsmusik och skapande Läs mer »

Gustav II Adolf stal platsen från en ung flicka

Föreställ dig en staty av en ung flicka som tittar mot solen från sin upphöjda plats mitt i Umeå. En symbol för stadens ljusa framtid. Det låter kanske otroligt men för hundra år sedan togs faktiskt ett beslut om att uppföra det mer än fyra meter höga monumentet. Jag som skriver ner denna berättelse arbetar …

Gustav II Adolf stal platsen från en ung flicka Läs mer »

Läkande träd – Magiska seder och folkliga föreställningar om läketräd

”Det är uppenbart att träd är symboliskt laddade. De talar i stor utsträckning till våra känslor och ingår i såväl enskilda liv som i flera olika kollektivs minnen. /… / Träd har en förmåga att överskrida tider och faser som få andra ting eller företeelser har. Hur de hanteras och hur man talar om dem …

Läkande träd – Magiska seder och folkliga föreställningar om läketräd Läs mer »

Kronobränneriet vid östra tullen i Umeå

Kronobrännerierna var statliga anläggningar för brännvinsbränning. De infördes av Gustav III i syfte att förbättra landets ekonomi och kontrollera import och hembränning. Ett femtiotal kronobrännerier uppfördes i Sverige varav ett placerades i Umeå på den gamla ”Herrtomten” som kom att kallas ”Bränneritomten” vid östra tullen i Umeå. Bränneriet var det nordligast belägna kronobränneriet i landet …

Kronobränneriet vid östra tullen i Umeå Läs mer »

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76

Det stora oväsendet brukar tiden 1668–1676 benämnas i Sverige, eftersom ryktesspridning om trolldom då grasserade som värst. I efterhand framstår Norrland som särskilt utsatt, på grund av de olyckliga häxprocesserna i Torsåkers socken, i Ångermanland. I Västerbotten gick det något bättre, bland annat tack vare landshövdingen Johan Graan (som ni kan läsa mer om på annat håll i nättidskriften Västerbotten …

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76 Läs mer »

Staden, staten och nätverken – en jämförelse mellan flygplatserna i Umeå och Skellefteå

Redan på medeltiden var kungen mån om att hålla samman riket. Bönderna i varje län fick bygga landsvägar. På 1600-talet tillkom gästgivargårdar, där det fanns kost och logi, men även möjlighet att hyra hästskjuts. På 1850-talet byggde staten telegraflinjer och i södra Sverige även järnvägar. Först 1891 nådde emellertid norra stambanan Vännäs och fem år …

Staden, staten och nätverken – en jämförelse mellan flygplatserna i Umeå och Skellefteå Läs mer »