Hur kom det sig att den gamla samiska samlingsplatsen fick öknamnet Lappstockholm? Det här är en beskrivning av hur det var i de här trakterna innan Likssjuo blev en plats, ett samhälle och en stad. Mycket är taget ur min egen kunskap om platsen och om samisk historia som jag har kompletterat med andra källor. …
Under markytan, på norra sidan av Umeälvens fåra, i stadsdelen Norräng, Lycksele, vilar rester efter en skog begravd i slutet av det som i allmänt tal kallas istiden. Den inlandsis som täckt Skandinaviska halvön med ett flera kilometer tjockt islager höll på att smälta bort i rask takt. Någonstans i väster, där de skandinaviska fjällen …
Att som nutidsmänniska föreställa sig hur maten smakade för fyrahundra år sedan kräver en stor portion fantasi. Tillagningsmetoder och råvaror skiljer sig åt och förstås även smakpreferenserna. Vad som verkligen ansågs smaka ”gott” av Umeå stads tidiga invånare kan vi därför bara spekulera i. Vad vi däremot vet är vad kosten i huvudsak bestod av, …
Under sommaren 2021 genomfördes en dokumentation av byggnader och anläggningar från den kiselgurindustri som bedrivits i länet. Inventeringen genomfördes som ett samarbete mellan Västerbottens museum och Skellefteå museum eftersom den senare organisationen har ansvar för länets teknik- och industrihistoria efter år 1900. Kiselgur har brutits och förädlats på tre platser i Västerbotten. Det utvecklades på …
Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun Läs mer »
Umeås politiska styre har av tradition varit knutet till vissa centrala byggnader, kallade rådhus och stadshus. De hade lite yngre och mindre motsvarigheter i de landskommuner som förr omgav staden, men som nu utgör en del av Umeå kommun. En vandring bland dessa hus ger också en inblick i stadens politiska historia. Vart går …
Umeås rådhus, stadshus, fem kommunalhus och ett par fullmäktigesalar Läs mer »