År: 2022

Några rader om brödfödan under fyra hundra år

Att som nutidsmänniska föreställa sig hur maten smakade för fyrahundra år sedan kräver en stor portion fantasi. Tillagningsmetoder och råvaror skiljer sig åt och förstås även smakpreferenserna. Vad som verkligen ansågs smaka ”gott” av Umeå stads tidiga invånare kan vi därför bara spekulera i. Vad vi däremot vet är vad kosten i huvudsak bestod av, …

Några rader om brödfödan under fyra hundra år Läs mer »

En kväll med Fredrik Elgh & Fredrik Westman och nättidskriften Västerbotten förr & nu på Sjungaregården Kulturcentrum i Granö

Tidpunkt: fredag 15 juli klockan 19 till 21 Den ideella föreningen Västerbotten förr & nu har en huvudmålsättning med sin verksamhet och det är att sprida västerbottnisk kulturhistoria till så många som möjligt. Som ett led i det samarbetar vi med Sjungaregården Kulturcentrum i Granö. Vi gör utställningar, håller föredrag och publicerar i stort sett …

En kväll med Fredrik Elgh & Fredrik Westman och nättidskriften Västerbotten förr & nu på Sjungaregården Kulturcentrum i Granö Läs mer »

Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun

Under sommaren 2021 genomfördes en dokumentation av byggnader och anläggningar från den kiselgurindustri som bedrivits i länet. Inventeringen genomfördes som ett samarbete mellan Västerbottens museum och Skellefteå museum eftersom den senare organisationen har ansvar för länets teknik- och industrihistoria efter år 1900. Kiselgur har brutits och förädlats på tre platser i Västerbotten. Det utvecklades på …

Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun Läs mer »

Umeås rådhus, stadshus, fem kommunalhus och ett par fullmäktigesalar

Umeås politiska styre har av tradition varit knutet till vissa centrala byggnader, kallade rådhus och stadshus. De hade lite yngre och mindre motsvarigheter i de landskommuner som förr omgav staden, men som nu utgör en del av Umeå kommun. En vandring bland dessa hus ger också en inblick i stadens politiska historia.   Vart går …

Umeås rådhus, stadshus, fem kommunalhus och ett par fullmäktigesalar Läs mer »

”Jag målar för att jag måste” – om konstnären Vera Friséns liv och konst

Vera Friséns första separatutställning år 1941 på Galleri Färg och Form i Stockholm blev en succé. Ett stort antal verk såldes eller reserverades snabbt. Recensionerna var lysande. Efter en separatutställning i hemstaden Umeå 1944 och efter deltagande i några samlingsutställningar, den sista i Helsingborg 1947, valde Vera att lämna den publika konstscenen och föll efterhand …

”Jag målar för att jag måste” – om konstnären Vera Friséns liv och konst Läs mer »

Verksamheter som vi för längesedan glömt… Flottningen vid Kas, Sillviken år 1860–1954

Strax sydost om Umeå, direkt öster om byn Yttertavle, har Tavleån sitt utlopp i Tavlefjärden. Det är en cirka 6 kilometer lång fjärd som mynnar ut i Yttre Täftefjärden nordost om Holmsund. Vid utloppet från Taflefjärden fanns förr bolagsstugan som var byggd av virke från den gamla ångsågen som tidigare låg på platsen. År 1968 …

Verksamheter som vi för längesedan glömt… Flottningen vid Kas, Sillviken år 1860–1954 Läs mer »

Sjösänkningar i Västerbotten 1830–1870

Den natur- och kulturmiljö som vi lever i är under ständig förändring. I dag är debatten livlig om hur vi genom vårt agerande har påverkat vårt klimat och vår livsmiljö. Det gäller exempelvis hur vi utnyttjar våra naturresurser: skogen, jordbruksmarken, vattenkraften, vindkraften och infrastrukturen generellt. Det gäller inte minst utnyttjandet av våra sjöar och vattendrag …

Sjösänkningar i Västerbotten 1830–1870 Läs mer »

Husbygge på Västerbottniska

Bondska, det vill säga det gemensamma vardagsnamnet på de många olika målen i Västerbotten, är en samling kluriga dialekter som under lång tid medvetet motarbetades. Under 1900-talet satsade myndigheterna på att försvenska språket vilket ledde till att skolan inte längre gav någon plats för dialekterna, eleverna skulle lära sig skriva och tala ”ett enhetligt och …

Husbygge på Västerbottniska Läs mer »