År: 2022

Gustav II Adolf stal platsen från en ung flicka

Föreställ dig en staty av en ung flicka som tittar mot solen från sin upphöjda plats mitt i Umeå. En symbol för stadens ljusa framtid. Det låter kanske otroligt men för hundra år sedan togs faktiskt ett beslut om att uppföra det mer än fyra meter höga monumentet. Jag som skriver ner denna berättelse arbetar …

Gustav II Adolf stal platsen från en ung flicka Läs mer »

Läkande träd – Magiska seder och folkliga föreställningar om läketräd

”Det är uppenbart att träd är symboliskt laddade. De talar i stor utsträckning till våra känslor och ingår i såväl enskilda liv som i flera olika kollektivs minnen. /… / Träd har en förmåga att överskrida tider och faser som få andra ting eller företeelser har. Hur de hanteras och hur man talar om dem …

Läkande träd – Magiska seder och folkliga föreställningar om läketräd Läs mer »

Kronobränneriet vid östra tullen i Umeå

Kronobrännerierna var statliga anläggningar för brännvinsbränning. De infördes av Gustav III i syfte att förbättra landets ekonomi och kontrollera import och hembränning. Ett femtiotal kronobrännerier uppfördes i Sverige varav ett placerades i Umeå på den gamla ”Herrtomten” som kom att kallas ”Bränneritomten” vid östra tullen i Umeå. Bränneriet var det nordligast belägna kronobränneriet i landet …

Kronobränneriet vid östra tullen i Umeå Läs mer »

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76

Det stora oväsendet brukar tiden 1668–1676 benämnas i Sverige, eftersom ryktesspridning om trolldom då grasserade som värst. I efterhand framstår Norrland som särskilt utsatt, på grund av de olyckliga häxprocesserna i Torsåkers socken, i Ångermanland. I Västerbotten gick det något bättre, bland annat tack vare landshövdingen Johan Graan (som ni kan läsa mer om på annat håll i nättidskriften Västerbotten …

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76 Läs mer »

Staden, staten och nätverken – en jämförelse mellan flygplatserna i Umeå och Skellefteå

Redan på medeltiden var kungen mån om att hålla samman riket. Bönderna i varje län fick bygga landsvägar. På 1600-talet tillkom gästgivargårdar, där det fanns kost och logi, men även möjlighet att hyra hästskjuts. På 1850-talet byggde staten telegraflinjer och i södra Sverige även järnvägar. Först 1891 nådde emellertid norra stambanan Vännäs och fem år …

Staden, staten och nätverken – en jämförelse mellan flygplatserna i Umeå och Skellefteå Läs mer »

En medeltida hamn i Baggböle?

Umeå grundlades ursprungligen för sitt läge intill Umeälvens mynning till Bottenhavet. Läget var på den tiden det perfekta hamnläget. Umeå historia är i mycket hamnlägenas historia, liksom landhöjningens påverkan av dessa. Här beskrivs ett hypotetiskt och sannolikt första hamnläge, långt innan Umeå blev stad för 400 år sedan. Umeås äldsta kända hamn är den vid …

En medeltida hamn i Baggböle? Läs mer »

Hästen i skogsbruket

Klicka här för att lyssna till artikeln. Hästen har ända sedan bronsåldern använts som dragdjur. I Norden har den utgjort det främsta dragdjuret under tiden för mänsklig odling. Ved och timmer kördes tidigt med häst och stötting, långt innan det industriella skogsbruket slog igenom. Virket höggs och drogs ihop för hand till hopar utspridda i …

Hästen i skogsbruket Läs mer »

Västerbottens första bil – lyxåket som blev en flopp!

Västerbottens första bil var ett impulsköp efter en semester i södra Tyskland för 122 år sedan, och den bär på en väldigt speciell och tragikomisk historia. Apotekare Hedin i Lycksele betalade en förmögenhet för att få ett bekvämt och snabbt tjänstefordon för resor i länet. Vägarna i Västerbottens inland var dock inte i ett sådant …

Västerbottens första bil – lyxåket som blev en flopp! Läs mer »

Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid

Naturskönt ute på udden som kallas för Gammplatsen ligger Skogs- och samemuseet som fram till den 6 februari 2022 hette Skogsmuseet. Ett museum med en snart 40-årig historia som har ett lokalt och regionalt ansvar för skogen, skogsbruket och den samiska kulturen. I denna artikel kommer vi att få en tillbakablick på det som varit, …

Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid Läs mer »