I slutet på 1970-talet kom den första boken om mäns våld mot hustru – sambo ut ”Den man älskar agar man”. Journalisten Karin Alfredsson hade intervjuat kvinnor, som hade varit utsatta för våldet. En kanadensisk film med samma tema visades på TV, och för första gången blev det en liten debatt om mäns våld mot Läs artikel
I spåren av #MeToo ser vi hur domstolar väger bevis för och emot om övergrepp har hänt eller inte. Advokater spelar matchen som den ska spelas inom en juridisk arena och media spelar sin match i att formulera upprördheten för den ena eller andra sidan. Hur blir vi ett SAM-hälle som känner igen det felaktiga Läs artikel
Fortfarande kan jag träffa personer som kommer ihåg Radio Ellen. Min mamma/mormor lyssnade alltid! Ja, vad kan man mer begära? Radio Ellen var ett P1 program som sändes mellan 1981-96: Till att börja med ett gemensamt projekt mellan SR (Sveriges Riksradio) Umeå och SR Luleå, delvis fött ur 1970-talets nyuppväckta kvinnorörelse med Barbro Backberger, Eva Läs artikel
Det kommer väl ändå tio år för sent? Det var i ungefärliga ordalag den spontana kommentar som mötte Isa Edholm på radiohuset i Stockholm när hon 1981 var där för att lansera sin idé om ett nytt kvinnoprogram i radion. Jämställdhetsfrågan var väl löst verkade man mena, kvinnorörelsen i stort sett överspelad. På 70-talet hade Läs artikel
En sensommardag 1907 kom Anna Grönfeldt (1879-1973) resande med tåg till Umeå. Hon skulle tillträda en ämneslärartjänst i naturkunskap vid Folkskolelärarinneseminariet. Anna Grönfeldt var uppvuxen i Karlskoga, hade tagit studentexamen och en filosofi-kandidatexamen i Uppsala, och var dessutom utbildad läroverkslärare; och så var hon rösträttsaktivist. I maj 1907 hade hon publicerat en artikel – ”Kvinnorna Läs artikel
I januari 1910 befinner sig Anna Grönfeldt på centralstyrelsemöte i Jönköping för Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Därefter, den 17 februari 1910, håller hon ett kåseri om resan och mötet för medlemmarna i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Umeå. Texten återges nedan – en ögonblicksbild från kvinnornas kamp för rösträtt. Läs mer om Läs artikel
Uppväxten i Norsjö Hulda Solander föddes 1848 i Norsjö prästgård som fjärde barnet av sju. Fadern var kyrkoherde Erik Johan Solander och modern hans hustru Catharina Vilhelmina Grape. Livet i prästgården var enkelt och sparsamt och syskonen Solander fick där igenom enkla och sunda vanor. Kyrkoherden var en friluftsmänniska och uppfostrade sina barn främst genom Läs artikel
Även i en liten by i Västerbottens inland kan en världsresenär komma till världen. Olga-Lisa Danielsson föddes 1921 i byn Norrfors norr om Fredrika där hon växte upp med fem syskon, fyra äldre och en lillebror. Vi ska följa hennes utbildningsväg och i någon mån hennes livsväg som kom att sträcka sig runt hela jorden. Läs artikel
Höstterminen 1919 började Siri Öhngren, nybliven lektor i biologi och hälsolära, att undervisa på Folkskollärarseminariet i Umeå. Hon var född och uppvuxen i Örnsköldsvik och hade i början av seklet själv avlagt folkskolelärarinneexamen vid seminariet. Efter många år som lärare i hemstaden fortsatte Siri Öhngren sin utbildning tills hon då 1919 återvände till Umeå där Läs artikel
På Ersmarksgatan 10 i Umeå bodde under många år hemsystern Helga Hansander. Det var den första bostaden i hennes nya hemstad och även om hon skulle byta adress några gånger framöver kom hon att tillbringa resten av sitt liv i Umeå. Men hur hamnade hon i Umeå? Hur såg hennes livsväg ut från barndomens bondgård Läs artikel