Assessor Carl Johan Fredrik Plagemann (1779–1864) prisades av det samtida Umeå, för att där ”bereda konsten ett hem uti Norden”. Efter 16 år i staden återvände han 1856 till Stockholm, men kvar blev sonen, konditorn Fredrik och hans hustru Emma som fortsatte att berika Umeås kulturliv. Assessor Plagemann Carl Johan Fredrik Plagemann föddes den …
Istället för att avnjuta sin pension kastades Umeås åldrade borgmästare, den 76-årige Johan Gustaf Rothoff, in i händelsernas centrum vid stadsbranden 1888. Men om ödet ämnade bringa den gamle på knä så misslyckades det fatalt, för borgmästare Rothoff var en man med karaktär. De första åren Man kan spåra släkten Rothoff inom svenska bruk …
Förr i tiden var det självklart för många att det fanns olika slags övernaturliga väsen. Man delade in dem i kategorier som exempelvis gengångare, utbölingar, skogsrån, bortbytingar, kvarngubbar och forskarlar. Några av de vanligast förekommande var emellertid vittra, de väsen som söderut brukade kallas vättar. Vittra hade många liknande levnadssätt och sedvänjor som människorna. …
I december 2021 utnämnde UNESCO de nordiska klinkbyggda båttraditionen till att bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv. Denna artikel visar steg för steg hur den mer än tusenåriga traditionen hålls levande. Här möter vi den västerbottniske båtbyggaren Holger Vincent (1912–1993) och får i bild och text följa med då en klinkbyggd skötbåt växer fram …
Länsresidenset, rådhuset och hela stadskärnan med alla bostäder i det gamla Umeå försvann vid stadsbranden 1888. Det knäckte inte Umeborna, som var ungefär 3 200 till antalet den gången. De byggde helt enkelt upp staden på nytt. I artikeln visas fotografier som finns i fotoarkivet vid Västerbottens museum. De ger oss en aning om hur …
I den här artikeln skriver jag om båtvirke till bruksbåtar från hela länet. Artikeln bygger dels på mina egna 40-åriga erfarenheter av att samla ämnen och bygga båtar, samt på berättelser från numera bortgångna båtbyggare i Västerbotten, längs Österbottens kust och övriga Norden, som jag har besökt och som frikostigt har berättat om sitt båtbygge. …
På de norrländska bondgårdarna var det förr brukligt att allt tillgängligt foder som växte i närheten av gården skulle slås och sparas inför vinterutfodringen, så på sommaren måste därför kreaturen äta sig mätta ute i skogen, såvida man inte hade en fäbod. I flocken fanns alltid kor men även får och getter kunde ingå. Även …
Bland rövare, björnar och ilskna tjurar – berättelser från getarskogen Läs mer »
Sedan urminnes tider har vissa källor och vattendrag betraktats som heliga och genom att dricka vattnet och/eller bada i det kunde man hindra eller till och med bota och kanske förebygga sjukdomar och ofruktsamhet. Både greker och romare utvecklade en kultur med hälsobrunnar. Sådana anlades också runt om i Europa. I Sverige blev den tidigare …
Hur kom det sig att den gamla samiska samlingsplatsen fick öknamnet Lappstockholm? Det här är en beskrivning av hur det var i de här trakterna innan Likssjuo blev en plats, ett samhälle och en stad. Mycket är taget ur min egen kunskap om platsen och om samisk historia som jag har kompletterat med andra källor. …
Under markytan, på norra sidan av Umeälvens fåra, i stadsdelen Norräng, Lycksele, vilar rester efter en skog begravd i slutet av det som i allmänt tal kallas istiden. Den inlandsis som täckt Skandinaviska halvön med ett flera kilometer tjockt islager höll på att smälta bort i rask takt. Någonstans i väster, där de skandinaviska fjällen …