Så här kunde kanske en björnjakt gå till vid mitten av 1800-talet. Konstnären J Wilhelm Wallander skildrar en våldsam kamp där samer och nybyggare deltar. De har tillsammans stött upp en björnhona med unge ur idet. En mycket farlig situation har uppstått och på marken ligger en man skadad. Jägarna bär just de vapen vi Läs artikel
Om du klickar här kan du lyssna på artikeln. Arbetsstugorna i Norrland blev under ett halvt sekel tillfälliga hem för barn som annars inte kunde gå i skolan. Redan 1903 etablerades de första arbetsstugorna i Norrbotten till följd av nödåret 1902, som innebar stora svårigheter, inte minst för de barnrika fattiga familjerna i väglöst Läs artikel
Om du klickar nedan kan du lyssna på artikeln. Under våren och hösten 2018 fanns på Skellefteå museum en utställning ”Amerikabreven”. Där presenterades ett antal utvandrare som skrivit brev hem till Sverige. Tre av dessa var Bernhard Hollsten, Jonas Gunnar Vikström och Henny Katarina Jonsson. Vi ska ta del av deras äventyr men först en Läs artikel
Om du klickar här nedan kan du lyssna på artikeln. Hur många var det som utvandrade till Nordamerika från Skellefteåområdet[1] 1870-1930? Det är inte helt enkelt att svara på. I denna text har jag undersökt hur många som lämnade Skellefteåområdet och tog sig till Nordamerika, det vill säga de som direkt utvandrade till Nordamerika. En del Läs artikel
Jag kunde lika väl ha vuxit upp i Tyskland, Colombia eller USA. Men mina föräldrar valde Sverige och Västerbotten. Kanske av en slump men det fanns också ett medvetet val när de som ungerska flyktingar med sina äldre föräldrar skulle välja ett land som var villigt att ta emot äldre personer som inte kunde arbeta Läs artikel
Att hamna i en helt främmande familj i ett främmande land måste ha varit en traumatisk upplevelse för de finska barn som ensamma skickades iväg till Sverige under andra världskriget. En del av dem skulle så småningom få återvända till sina biologiska familjer när kriget var över, men för en del barn blev det inte Läs artikel
Om du klickar här kan du lyssna på artikeln. Fäbodlämningar – skriftliga källor finns Det är inte ofta som arkeologer har haft anledning att undersöka fäbodar. Kanske för att den typen av lämningar tidigare inte hamnat i vägen för det moderna samhällets behov av mark då de ofta ligger i utkanten av byarna. Hösten 2019 Läs artikel
Om du klickar här kan du lyssna på artikeln. Bakgrunden till fäbodbruket I Norrland där förutsättningen för spannmålsodling varit mindre god – eller saknats helt – har boskapsskötseln sedan lång tid tillbaka dominerat. Det förhållandevis stora antalet djur har inneburit ett behov av mer bete och vinterfoder än vad markerna närmast gården och byn kunde Läs artikel
Flodnejonöga är det officiella namnet på en fiskart som traditionellt fiskas i många norrlandsälvar vid uppvandringen från havet under hösten. Nätting kallas den lokalt i stora delar av Norrland och i svensktalande bygder i Österbotten, och på finska heter den nahkiainen. Nejonögat är inte en fisk i vanlig mening, utan tillhör gruppen rundmunnar och saknar Läs artikel
Om du klickar här kan du lyssna på artikeln. Glasblåsare, ett väl vaktat yrke Exakt när man började tillverka glas i Sverige är inte känt men åtminstone sedan senmedeltiden har skickliga hantverkarna i landet förvandlat sand, soda och kalk till glas. De första glasblåsarna i Sverige var troligtvis munkar som lärt sig tillverkningen i Europa. Läs artikel