Det finns många berättelser med västerbottnisk anknytning som bara väntar på att bli skrivna och lästa. Här är den platsen!
Det kan handla om allt mellan himmel och jord. Om vådliga färder med båt över Kvarken, om dialekter och utgrävningar. Om den allvarsamma repatrieringen av 25 bortförda kroppar och om fågelfångst långt tillbaka i tiden.
Men det finns en gemensam tråd mellan de vitt skilda artiklarna och det är att de alla på ett eller annat sätt kan kopplas ihop med Västerbotten.
Barkskeppet Fortuna byggt i Umeå i slutet av 1700-talet ses här utanför Ancona i Italien 1795. Foto av oljemålning i Västerbottens museums samlingar.
Västerbotten är ett stort län – landets näst största – och består av en mängd olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med många lokala variationer från kust till fjäll. Alla dessa är en källa till både upplevelser och kunskap om vårt län. Vi bär alla ansvaret för att bevara vårt byggda kulturarv så att fler …
Spår från 10 000 år Spår från 10 000 år är en informationsportal om arkeologi, förhistoria och kulturlandskap i Västerbottens län. Här finns länets samlade kunskap om vår äldre historia och om de spår som människor och verksamheter lämnat efter sig i landskapet. Du får veta vilka lämningar som är vanliga i vår region, hur de …
Kjell Rosén (1909–1982) föddes i Umeå. Han var femte barnet i en stor syskonskara på nio, födda mellan 1902 och 1920. Föräldrarna var Gustav och Tyra Rosén. Pappan var en välkänd person i Umeå från det tidiga 1900-talet och framåt. Han var politiker och tidningsman med sin bas i den frisinnade Västerbottens-Kuriren. Familjen Rosén var …
Det vackra armbandet ingår sedan 1989 i Västerbottens museums samlingar. Det är inlämnat av Elisabeth Bäckström, en nutida medlem av den kända präst- och officerssläkten Linder i Umeå. Men hur hamnade det vackra smycket hos dem? För att kunna spåra, kartlägga och förstå omständigheterna kring vad som hände måste vi gå tillbaka till Umeå under …
Kamenskijarmbandet – buret med stolthet eller gömt i en byrålåda? Läs mer »
Så här kunde kanske en björnjakt gå till vid mitten av 1800-talet. Konstnären J Wilhelm Wallander skildrar en våldsam kamp där samer och nybyggare deltar. De har tillsammans stött upp en björnhona med unge ur idet. En mycket farlig situation har uppstått och på marken ligger en man skadad. Jägarna bär just de vapen vi …
Samisk björnjakt och jaktlycka – björngravar och björnspjut Läs mer »
Om du klickar här kan du lyssna på artikeln. Arbetsstugorna i Norrland blev under ett halvt sekel tillfälliga hem för barn som annars inte kunde gå i skolan. Redan 1903 etablerades de första arbetsstugorna i Norrbotten till följd av nödåret 1902, som innebar stora svårigheter, inte minst för de barnrika fattiga familjerna i väglöst …
Spår från 10 000 år Spår från 10 000 år är en informationsportal om arkeologi, förhistoria och kulturlandskap i Västerbottens län. Här finns länets samlade kunskap om vår äldre historia och om de spår som människor och verksamheter lämnat efter sig i landskapet. Du får veta vilka lämningar som är vanliga i vår region, hur de …
Västerbottens är ett stort län – landets näst största – och består av en mängd olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med många lokala variationer från kust till fjäll. I det flacka kustlandet finns den övervägande delen av länets odlingsmark och byarnas placering en bit in från kusten erinrar om landhöjningen medan inlandet präglas av …
År 2005 arbetade jag med att digitalisera rullband inom det så kallade accessprojektet vid Dialekt, ortnamns och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM. Där stötte jag på Lisa Johansson Sandbergs väl artikulerade och övertygande utsagor. Lisas livhistoria och konstnärsgärning har fullödigt och välformulerat redogjorts för av Laila Eliasson i årets Västerbotten förr & nu. I korthet var …
Det är snart ett år sedan urfolksdagen den 9 augusti 2019, då ett tåg av allvarsamma människor bar tillbaka mänskliga kvarlevor till sina ursprungliga viloplatser på Lycksele gamla kyrkogård. I näveraskar låg huvuden från 25 personer som bortförts under en utgrävning en regnig sommar 1950–51. Fram till dess hade de vilat i sina gravar i …
Att gräva i det förgångna – repatrieringen i Lycksele 2019 Läs mer »