Det finns många berättelser med västerbottnisk anknytning som bara väntar på att bli skrivna och lästa. Här är den platsen!
Det kan handla om allt mellan himmel och jord. Om vådliga färder med båt över Kvarken, om dialekter och utgrävningar. Om den allvarsamma repatrieringen av 25 bortförda kroppar och om fågelfångst långt tillbaka i tiden.
Men det finns en gemensam tråd mellan de vitt skilda artiklarna och det är att de alla på ett eller annat sätt kan kopplas ihop med Västerbotten.
Barkskeppet Fortuna byggt i Umeå i slutet av 1700-talet ses här utanför Ancona i Italien 1795. Foto av oljemålning i Västerbottens museums samlingar.
Spår från 10 000 år Spår från 10 000 år är en informationsportal om arkeologi, förhistoria och kulturlandskap i Västerbottens län. Här finns länets samlade kunskap om vår äldre historia och om de spår som människor och verksamheter lämnat efter sig i landskapet. Du får veta vilka lämningar som är vanliga i vår region, hur de Läs artikel
Västerbottens är ett stort län – landets näst största – och består av en mängd olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med många lokala variationer från kust till fjäll. I det flacka kustlandet finns den övervägande delen av länets odlingsmark och byarnas placering en bit in från kusten erinrar om landhöjningen medan inlandet präglas av Läs artikel
År 2005 arbetade jag med att digitalisera rullband inom det så kallade accessprojektet vid Dialekt, ortnamns och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM. Där stötte jag på Lisa Johansson Sandbergs väl artikulerade och övertygande utsagor. Lisas livhistoria och konstnärsgärning har fullödigt och välformulerat redogjorts för av Laila Eliasson i årets Västerbotten förr & nu. I korthet var Läs artikel
Det är snart ett år sedan urfolksdagen den 9 augusti 2019, då ett tåg av allvarsamma människor bar tillbaka mänskliga kvarlevor till sina ursprungliga viloplatser på Lycksele gamla kyrkogård. I näveraskar låg huvuden från 25 personer som bortförts under en utgrävning en regnig sommar 1950–51. Fram till dess hade de vilat i sina gravar i Läs artikel
Pehr Stenberg (1758–1824) föddes i Stöcke i Umeå socken, gick i trivialskola i Umeå och studerade därefter vid Kongl. Academien i Åbo i ett par etapper. Han prästvigdes där och disputerade på en avhandling om havtorn 1789 vilket var samma år som han promoverades till magister. Efter återkomsten till Umeå innehade han komministertjänster i stads- Läs artikel
New York Times skriver i februari 2020 uppskattande om fenomenet folkbildning som varit så betydelsefullt i de nordiska länderna. Att det hos oss finns höga nivåer av produktivitet, jämlikhet, social tillit och välmående beror bland annat på ett kontinuerligt folkbildningsarbete som gett effekter på samhällsklimatet, konstaterar tidningen. För 100 år sedan var bildningsbegreppet centralt för Läs artikel
Ytterst i Täfteå skärgård någon mil norr om Umeå stad ses en vårkväll på 1760-talet två personer ro ut i en mindre båt. Det är soldaten Nils Krok i Täfteå och hans unga dotter Brita, och de ämnar sig ut på havet för att vittja fisknät. Vädret är vackert och solen har just sänkt sig Läs artikel