Allmänna artiklar

Förutom tidskriftens årliga tema, som under 2020 har kvinnotemat, finns här utrymme för allmänna artiklar som har anknytning till Västerbotten.

Arkeologiåret 2020

Mikael Jakobsson mfl.

Spår från 10 000 år Spår från 10 000 år är en informationsportal om arkeologi, förhistoria och kulturlandskap i Västerbottens län. Här finns länets samlade kunskap om vår äldre historia och om de spår som människor och verksamheter lämnat efter sig i landskapet. Du får veta vilka lämningar som är vanliga i vår region, hur de Läs artikel

Byggnadsvårdsåret 2020

Pernilla Lindström

Västerbottens är ett stort län – landets näst största – och består av en mängd olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med många lokala variationer från kust till fjäll. I det flacka kustlandet finns den övervägande delen av länets odlingsmark och byarnas placering en bit in från kusten erinrar om landhöjningen medan inlandet präglas av Läs artikel

Så gick det en tid och åter en tid: audiovisuell gestaltning av Lisa Johansson Sandbergs berättelse om jättarna i Vilhelmina

Daniel Fredriksson

År 2005 arbetade jag med att digitalisera rullband inom det så kallade accessprojektet vid Dialekt, ortnamns och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM. Där stötte jag på Lisa Johansson Sandbergs väl artikulerade och övertygande utsagor. Lisas livhistoria och konstnärsgärning har fullödigt och välformulerat redogjorts för av Laila Eliasson i årets Västerbotten förr & nu. I korthet var Läs artikel

Pehr Stenbergs avhandling om fågelfångst (1841)

Kjell Danell

Pehr Stenberg (1758–1824) föddes i Stöcke i Umeå socken, gick i trivialskola i Umeå och studerade därefter vid Kongl. Academien i Åbo i ett par etapper. Han prästvigdes där och disputerade på en avhandling om havtorn 1789 vilket var samma år som han promoverades till magister. Efter återkomsten till Umeå innehade han komministertjänster i stads- Läs artikel

95 årgångar av Västerbotten – om en värdefull folkbildande kunskapsbank

Britta M Lundgren

New York Times skriver i februari 2020 uppskattande om fenomenet folkbildning som varit så betydelsefullt i de nordiska länderna. Att det hos oss finns höga nivåer av produktivitet, jämlikhet, social tillit och välmående beror bland annat på ett kontinuerligt folkbildningsarbete som gett effekter på samhällsklimatet, konstaterar tidningen. För 100 år sedan var bildningsbegreppet centralt för Läs artikel