Allmänna artiklar

Det finns många berättelser med västerbottnisk anknytning som bara väntar på att bli skrivna och lästa. Här är den platsen!
Det kan handla om allt mellan himmel och jord. Om vådliga färder med båt över Kvarken, om dialekter och utgrävningar. Om den allvarsamma repatrieringen av 25 bortförda kroppar och om fågelfångst långt tillbaka i tiden.
Men det finns en gemensam tråd mellan de vitt skilda artiklarna och det är att de alla på ett eller annat sätt kan kopplas ihop med Västerbotten.

Barkskeppet Fortuna byggt i Umeå i slutet av 1700-talet ses här utanför Ancona i Italien 1795. Foto av oljemålning i Västerbottens museums samlingar.

En levnadsteckning

Olof Carlsson (1889–1976) växte upp i Hössjö på den västerbottniska landsbygden. Han utbildade sig till lärare och kantor och fick tjänst i Ånäset. Där träffade han sin blivande hustru Gunhild och kom att stanna där i hela sitt liv. På 1960-talet skrev Olof ner sin levnadsberättelse, som sträcker sig fram till 1925. Olof inleder med …

En levnadsteckning Läs mer »

På jakt efter norra Norrlands bödlar

Bödel. Skarprättare. Mästerman. Kärt barn har många namn och det skrå som, från medeltiden och fram till dödsstraffets avskaffande i början av 1900-talet, arbetade på galgbackar och avrättningsplatser har länge varit omgärdade av myter. Men att följa bödlarna i spåren är ingen lätt sak. Som personer var de inte speciellt intressanta för dåtidens skribenter och …

På jakt efter norra Norrlands bödlar Läs mer »

Förbudsomröstningen 1922 i Skellefteåområdet

I Skellefteå startade kyrkoherden Nils Nordlander en nykterhetsförening 1840 och ett 40-tal år senare bildades IOGT-logen Adlercreutz. Nykterhetsföreningarna arbetade för att minska det utbredda alkoholmissbruket. Detta skulle ske genom att påverka människor att leva ett nyktert liv och politiskt genom att påverka lagstiftning för tillverkning, försäljning, utskänkning med mera. 1911 tillsatte regeringen Nykterhetskommittén som skulle …

Förbudsomröstningen 1922 i Skellefteåområdet Läs mer »

“Sinnesslöanstalten” – Västerbottens första institution för barn med intellektuella funktionsnedsättningar och människorna bakom den

I september 1902 öppnades en så kallad sinnesslöanstalt för barn i Johannesgården på Backen i Umeå. Verksamheten finansierades bland annat genom statsanslag, och som föreståndarinna anställdes Fanny Holmberg, som kom att bli kvar fram till sin pensionering 1932. Till anstalten kom ”sinnesslöa” barn för en 8-årig undervisning som omfattade folkskolans läroämnen, handarbete, slöjd och trädgårdsskötsel …

“Sinnesslöanstalten” – Västerbottens första institution för barn med intellektuella funktionsnedsättningar och människorna bakom den Läs mer »

Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun

Under sommaren 2021 genomfördes en dokumentation av byggnader och anläggningar från den kiselgurindustri som bedrivits i länet. Inventeringen genomfördes som ett samarbete mellan Västerbottens museum och Skellefteå museum eftersom den senare organisationen har ansvar för länets teknik- och industrihistoria efter år 1900. Kiselgur har brutits och förädlats på tre platser i Västerbotten. Det utvecklades på …

Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun Läs mer »

Sjösänkningar i Västerbotten 1830–1870

Den natur- och kulturmiljö som vi lever i är under ständig förändring. I dag är debatten livlig om hur vi genom vårt agerande har påverkat vårt klimat och vår livsmiljö. Det gäller exempelvis hur vi utnyttjar våra naturresurser: skogen, jordbruksmarken, vattenkraften, vindkraften och infrastrukturen generellt. Det gäller inte minst utnyttjandet av våra sjöar och vattendrag …

Sjösänkningar i Västerbotten 1830–1870 Läs mer »