Det finns många berättelser med västerbottnisk anknytning som bara väntar på att bli skrivna och lästa. Här är den platsen!
Det kan handla om allt mellan himmel och jord. Om vådliga färder med båt över Kvarken, om dialekter och utgrävningar. Om den allvarsamma repatrieringen av 25 bortförda kroppar och om fågelfångst långt tillbaka i tiden.
Men det finns en gemensam tråd mellan de vitt skilda artiklarna och det är att de alla på ett eller annat sätt kan kopplas ihop med Västerbotten.
Barkskeppet Fortuna byggt i Umeå i slutet av 1700-talet ses här utanför Ancona i Italien 1795. Foto av oljemålning i Västerbottens museums samlingar.
I Skellefteå startade kyrkoherden Nils Nordlander en nykterhetsförening 1840 och ett 40-tal år senare bildades IOGT-logen Adlercreutz. Nykterhetsföreningarna arbetade för att minska det utbredda alkoholmissbruket. Detta skulle ske genom att påverka människor att leva ett nyktert liv och politiskt genom att påverka lagstiftning för tillverkning, försäljning, utskänkning med mera. 1911 tillsatte regeringen Nykterhetskommittén som skulle …
I september 1902 öppnades en så kallad sinnesslöanstalt för barn i Johannesgården på Backen i Umeå. Verksamheten finansierades bland annat genom statsanslag, och som föreståndarinna anställdes Fanny Holmberg, som kom att bli kvar fram till sin pensionering 1932. Till anstalten kom ”sinnesslöa” barn för en 8-årig undervisning som omfattade folkskolans läroämnen, handarbete, slöjd och trädgårdsskötsel …
Tärnaby är den lilla orten i södra Lappland som idag ofta uppfattas som den alpina skidåkningens Mecka. Vad många inte vet är att Tärnafjällen är den sista bit av Sverige som koloniserades och fick sina första fasta bosättare först 1824. De rika spåren av jägarfolk och nomadiserande samer vittnar om en mycket tidig mänsklig närvaro. …
Under sommaren 2021 genomfördes en dokumentation av byggnader och anläggningar från den kiselgurindustri som bedrivits i länet. Inventeringen genomfördes som ett samarbete mellan Västerbottens museum och Skellefteå museum eftersom den senare organisationen har ansvar för länets teknik- och industrihistoria efter år 1900. Kiselgur har brutits och förädlats på tre platser i Västerbotten. Det utvecklades på …
Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun Läs mer »
Den natur- och kulturmiljö som vi lever i är under ständig förändring. I dag är debatten livlig om hur vi genom vårt agerande har påverkat vårt klimat och vår livsmiljö. Det gäller exempelvis hur vi utnyttjar våra naturresurser: skogen, jordbruksmarken, vattenkraften, vindkraften och infrastrukturen generellt. Det gäller inte minst utnyttjandet av våra sjöar och vattendrag …
Västerbotten är ett stort län – landets näst största – och består av en mängd olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med många lokala variationer från kust till fjäll. Alla dessa är en källa till både upplevelser och kunskap om vårt län. Vi bär alla ansvaret för att bevara vårt byggda kulturarv så att fler …
Spår från 10 000 år Spår från 10 000 år är en informationsportal om arkeologi, förhistoria och kulturlandskap i Västerbottens län. Här finns länets samlade kunskap om vår äldre historia och om de spår som människor och verksamheter lämnat efter sig i landskapet. Du får veta vilka lämningar som är vanliga i vår region, hur de …
Kjell Rosén (1909–1982) föddes i Umeå. Han var femte barnet i en stor syskonskara på nio, födda mellan 1902 och 1920. Föräldrarna var Gustav och Tyra Rosén. Pappan var en välkänd person i Umeå från det tidiga 1900-talet och framåt. Han var politiker och tidningsman med sin bas i den frisinnade Västerbottens-Kuriren. Familjen Rosén var …
Det vackra armbandet ingår sedan 1989 i Västerbottens museums samlingar. Det är inlämnat av Elisabeth Bäckström, en nutida medlem av den kända präst- och officerssläkten Linder i Umeå. Men hur hamnade det vackra smycket hos dem? För att kunna spåra, kartlägga och förstå omständigheterna kring vad som hände måste vi gå tillbaka till Umeå under …
Kamenskijarmbandet – buret med stolthet eller gömt i en byrålåda? Läs mer »
Så här kunde kanske en björnjakt gå till vid mitten av 1800-talet. Konstnären J Wilhelm Wallander skildrar en våldsam kamp där samer och nybyggare deltar. De har tillsammans stött upp en björnhona med unge ur idet. En mycket farlig situation har uppstått och på marken ligger en man skadad. Jägarna bär just de vapen vi …
Samisk björnjakt och jaktlycka – björngravar och björnspjut Läs mer »