Migration

image alt

Under alla tider har människor kommit och gått till Västerbotten. En del har sökt sig hit på grund av arbete, som skogsfinnarna på 1500-talet och glasblåsarna på 1700-talet. Andra har slagit sig ned som nybyggare eller blivit tvångsförflyttade hit. Och några har sett sig tvingade att lämna sina hemländer på grund av krig och konflikter och därmed landat i Västerbotten. Men under temat migration finns också artiklar som sträcker sig ända ner till tiden då inlandsisen drog sig tillbaka och blottade vårt landskap.

Renrajd. Foto i Skellefteå museums samlingar.

Den tidigaste invandringen efter inlandsisen

Olof Östlund

De första människorna som kom till nordligaste Sverige och till Västerbotten, anlände till ett kustlandskap som just frilagts från den bortsmältande inlandsisen. Det var ett landskap som var i snabb förändring. När den stora glaciären smälte undan började landet stiga upp ur havet, befriat från två till tre kilometer tjock is. Landhöjningen var mycket stor Läs artikel

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2

Tord Eriksson

I del 1 berördes bakgrunden till migrationen av svedjebrukare med ursprung i Savolax i centrala Finland till det nuvarande mellersta Sveriges granskogsområden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. De utvecklade en särartad skogsfinsk kultur i de finnbygder som uppkom på den svenska sidan. Den primära inflyttningen från den östra riksdelen gick i norra Läs artikel

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1

Tord Eriksson

I Dorotea vittnar Brita Persdotter år 1832 för prästen Nensén att hon som barn endast pratade finska. Hon kunde inte någon svenska. Brita föddes i Tegelträsk år 1773. Nära skärningspunkten mellan Lycksele, Åsele och Bjurholms kommuner ligger berget Mustagumbu. På modern riksfinska skulle det stavas Mustakumpu som kan översättas till Svartliden på svenska. På en Läs artikel

Finska röster tog plats i den västerbottniska etern

Kaarina Honkanen

När jag kom till Sverige och så småningom började arbeta som finsk reporter växte visionerna och utrymmet för de finska rösterna i etern stort. Som bäst sände vi, finska redaktionerna i P4, cirka 100 timmar lokala och regionala program i veckan och när jag slutade vid Sveriges Radio efter 30 år hade det finska utbudet Läs artikel

I krigets spår – om evakueringen av finska flyktingar till Västerbotten 1944–1945

Laila Eliasson

Idag är det nog inte många som överhuvudtaget tänker på att Västerbotten påverkades under andra världskriget. De som växer upp idag har fått lära sig att Sverige var neutralt och höll sig utanför konflikterna. Våra städer bombades aldrig, inga broar sprängdes och soldater sågs aldrig patrullera gatorna. För den uppväxande generationen är därför andra världskriget Läs artikel

Evakuerade från finska Lappland berättar

Kaarina Honkanen

Lapplandskriget var det tredje kriget i Finland under andra världskriget. Det har fått mindre uppmärksamhet än Vinterkriget och Fortsättningskriget. Kriget pågick från september 1944 till april 1945. Evakueringen av civilbefolkningen i finska Lappland började redan under sommaren 1944 på grund av räder som utfördes av ryska partisaner. Under hösten 1944 evakuerades 75% av befolkningen i Läs artikel

Nybyggarnas liv

Rolf Kjellström

Träd och växter som resurs I boken ”Nybyggarnas liv” har jag försökt att beskriva hur en kulturform med utgångspunkt i ett begränsat område har organiserat utnyttjandet av den omgivande naturen. [1.] Det har man gjort på ett sådant sätt att man utformat ett i stort sett självförsörjande samhälle. För nybyggarna gällde det att tillverka allt Läs artikel

Norra Sveriges resurser gav vikingarna vind i seglen

Kristina Ekero Eriksson

Om du klickar här kan du lyssna på artikeln. Det är lätt att se honom framför sig; vikingen i fören på sitt skepp som för hem siden, slavar, salt och silver. Varorna målar upp en bild av resor till ett rökelsedoftande Konstantinopel, slavmarknader på kontinenten och tidiga städer, som Birka. Om detta finns mängder av Läs artikel