Västerbotten är ett skogslandskap. Under årtusenden har människan använt de resurser som skogen har att bjuda på, till byggnader och redskap, till ved för att laga mat och för att hålla sig varm. Detta har lämnat en mängd olika spår, till exempel i form av flottningslämningar efter älvarna eller samernas barktäkter, likväl som berättelser och minnen om allt från skogsarbete till den samiska duodjin. Det är lätt att tro att skogen alltid sett ut precis som den gör just nu men skogen är långt ifrån statisk. Under temat Skogen får du lära dig mer om denna föränderlighet, från istid till industrialisering.
Sveriges landareal är 41 miljoner hektar. Skogen utgör 68 %, jordbruksmark 7%, bebyggelse 3%, och öppna ytor, myrar, heder, sjöar, ängar 22%. Snart finns inga naturskogar kvar, men plantager – skogsåkrar och kalhyggen. Det är alltså av allra högsta betydelse, hur vi hanterar mer än halva landet, skogen med all sin variation av växtlighet och …
Skogen – vårt ursprung, vår största naturtillgång och vår framtid Läs mer »
Thailändska bärplockare har länge varit ett återkommande sommartecken i de svenska skogarna som en viktig del av den allt mer globaliserade bärindustrin. Arbetet i de svenska bärskogarna har betytt mycket för många thailändska risbönders försörjning samtidigt som bärindustrin har kantats av skandaler som rör trafficking och exploatering av arbetare. Vi har i vår forskning undersökt …
Thailändska bärplockare i svenska skogar – en nutidshistorisk tillbakablick Läs mer »
Under åren 1997 – 2007 bedrevs det rikstäckande projektet ”Skog & Historia” i Västerbottens län. Projektet hade flera syften. Det första var att kartlägga skogens kulturminnen och göra informationen tillgänglig, för att underlätta ett hänsynsfullt skogsbruk. Ett annat viktigt syfte med projektet var att bidra till ett ökat intresse för skogens kulturvärden. Under de tio …
Förr i tiden var det självklart för många att det fanns olika slags övernaturliga väsen. Man delade in dem i kategorier som exempelvis gengångare, utbölingar, skogsrån, bortbytingar, kvarngubbar och forskarlar. Några av de vanligast förekommande var emellertid vittra, de väsen som söderut brukade kallas vättar. Vittra hade många liknande levnadssätt och sedvänjor som människorna. …
I december 2021 utnämnde UNESCO de nordiska klinkbyggda båttraditionen till att bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv. Denna artikel visar steg för steg hur den mer än tusenåriga traditionen hålls levande. Här möter vi den västerbottniske båtbyggaren Holger Vincent (1912–1993) och får i bild och text följa med då en klinkbyggd skötbåt växer fram …
I den här artikeln skriver jag om båtvirke till bruksbåtar från hela länet. Artikeln bygger dels på mina egna 40-åriga erfarenheter av att samla ämnen och bygga båtar, samt på berättelser från numera bortgångna båtbyggare i Västerbotten, längs Österbottens kust och övriga Norden, som jag har besökt och som frikostigt har berättat om sitt båtbygge. …
På de norrländska bondgårdarna var det förr brukligt att allt tillgängligt foder som växte i närheten av gården skulle slås och sparas inför vinterutfodringen, så på sommaren måste därför kreaturen äta sig mätta ute i skogen, såvida man inte hade en fäbod. I flocken fanns alltid kor men även får och getter kunde ingå. Även …
Bland rövare, björnar och ilskna tjurar – berättelser från getarskogen Läs mer »
Hur kom det sig att den gamla samiska samlingsplatsen fick öknamnet Lappstockholm? Det här är en beskrivning av hur det var i de här trakterna innan Likssjuo blev en plats, ett samhälle och en stad. Mycket är taget ur min egen kunskap om platsen och om samisk historia som jag har kompletterat med andra källor. …
Under markytan, på norra sidan av Umeälvens fåra, i stadsdelen Norräng, Lycksele, vilar rester efter en skog begravd i slutet av det som i allmänt tal kallas istiden. Den inlandsis som täckt Skandinaviska halvön med ett flera kilometer tjockt islager höll på att smälta bort i rask takt. Någonstans i väster, där de skandinaviska fjällen …
Strax sydost om Umeå, direkt öster om byn Yttertavle, har Tavleån sitt utlopp i Tavlefjärden. Det är en cirka 6 kilometer lång fjärd som mynnar ut i Yttre Täftefjärden nordost om Holmsund. Vid utloppet från Taflefjärden fanns förr bolagsstugan som var byggd av virke från den gamla ångsågen som tidigare låg på platsen. År 1968 …
Verksamheter som vi för längesedan glömt… Flottningen vid Kas, Sillviken år 1860–1954 Läs mer »