Skogen

Västerbotten är ett skogslandskap. Under årtusenden har människan använt de resurser som skogen har att bjuda på, till byggnader och redskap, till ved för att laga mat och för att hålla sig varm. Detta har lämnat en mängd olika spår, till exempel i form av flottningslämningar efter älvarna eller samernas barktäkter, likväl som berättelser och minnen om allt från skogsarbete till den samiska duodjin. Det är lätt att tro att skogen alltid sett ut precis som den gör just nu men skogen är långt ifrån statisk. Under temat Skogen får du lära dig mer om denna föränderlighet, från istid till industrialisering.

Bland rövare, björnar och ilskna tjurar – berättelser från getarskogen

På de norrländska bondgårdarna var det förr brukligt att allt tillgängligt foder som växte i närheten av gården skulle slås och sparas inför vinterutfodringen, så på sommaren måste därför kreaturen äta sig mätta ute i skogen, såvida man inte hade en fäbod. I flocken fanns alltid kor men även får och getter kunde ingå. Även …

Bland rövare, björnar och ilskna tjurar – berättelser från getarskogen Läs mer »

Istidstallen

Under markytan, på norra sidan av Umeälvens fåra, i stadsdelen Norräng, Lycksele, vilar rester efter en skog begravd i slutet av det som i allmänt tal kallas istiden. Den inlandsis som täckt Skandinaviska halvön med ett flera kilometer tjockt islager höll på att smälta bort i rask takt. Någonstans i väster, där de skandinaviska fjällen …

Istidstallen Läs mer »

Verksamheter som vi för längesedan glömt… Flottningen vid Kas, Sillviken år 1860–1954

Strax sydost om Umeå, direkt öster om byn Yttertavle, har Tavleån sitt utlopp i Tavlefjärden. Det är en cirka 6 kilometer lång fjärd som mynnar ut i Yttre Täftefjärden nordost om Holmsund. Vid utloppet från Taflefjärden fanns förr bolagsstugan som var byggd av virke från den gamla ångsågen som tidigare låg på platsen. År 1968 …

Verksamheter som vi för längesedan glömt… Flottningen vid Kas, Sillviken år 1860–1954 Läs mer »

Husbygge på Västerbottniska

Bondska, det vill säga det gemensamma vardagsnamnet på de många olika målen i Västerbotten, är en samling kluriga dialekter som under lång tid medvetet motarbetades. Under 1900-talet satsade myndigheterna på att försvenska språket vilket ledde till att skolan inte längre gav någon plats för dialekterna, eleverna skulle lära sig skriva och tala ”ett enhetligt och …

Husbygge på Västerbottniska Läs mer »

Läkande träd – Magiska seder och folkliga föreställningar om läketräd

”Det är uppenbart att träd är symboliskt laddade. De talar i stor utsträckning till våra känslor och ingår i såväl enskilda liv som i flera olika kollektivs minnen. /… / Träd har en förmåga att överskrida tider och faser som få andra ting eller företeelser har. Hur de hanteras och hur man talar om dem …

Läkande träd – Magiska seder och folkliga föreställningar om läketräd Läs mer »

Hästen i skogsbruket

Klicka här för att lyssna till artikeln. Hästen har ända sedan bronsåldern använts som dragdjur. I Norden har den utgjort det främsta dragdjuret under tiden för mänsklig odling. Ved och timmer kördes tidigt med häst och stötting, långt innan det industriella skogsbruket slog igenom. Virket höggs och drogs ihop för hand till hopar utspridda i …

Hästen i skogsbruket Läs mer »