Skogen

Västerbotten är ett skogslandskap. Under årtusenden har människan använt de resurser som skogen har att bjuda på, till byggnader och redskap, till ved för att laga mat och för att hålla sig varm. Detta har lämnat en mängd olika spår, till exempel i form av flottningslämningar efter älvarna eller samernas barktäkter, likväl som berättelser och minnen om allt från skogsarbete till den samiska duodjin. Det är lätt att tro att skogen alltid sett ut precis som den gör just nu men skogen är långt ifrån statisk. Under temat Skogen får du lära dig mer om denna föränderlighet, från istid till industrialisering.

Vad man kan hitta i skogen

Under åren 1997 – 2007 bedrevs det rikstäckande projektet ”Skog & Historia” i Västerbottens län. Projektet hade flera syften. Det första var att kartlägga skogens kulturminnen och göra informationen tillgänglig, för att underlätta ett hänsynsfullt skogsbruk. Ett annat viktigt syfte med projektet var att bidra till ett ökat intresse för skogens kulturvärden. Under de tio …

Vad man kan hitta i skogen Läs mer »

Historier om vittra

Förr i tiden var det självklart för många att det fanns olika slags övernaturliga väsen. Man delade in dem i kategorier som exempelvis gengångare, utbölingar, skogsrån, bortbytingar, kvarngubbar och forskarlar. Några av de vanligast förekommande var emellertid vittra, de väsen som söderut brukade kallas vättar.   Vittra hade många liknande levnadssätt och sedvänjor som människorna. …

Historier om vittra Läs mer »

Om klinkteknik och båtbyggaren Holger Vincent

I december 2021 utnämnde UNESCO de nordiska klinkbyggda båttraditionen till att bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv. Denna artikel visar steg för steg hur den mer än tusenåriga traditionen hålls levande. Här möter vi den västerbottniske båtbyggaren Holger Vincent (1912–1993) och får i bild och text följa med då en klinkbyggd skötbåt växer fram …

Om klinkteknik och båtbyggaren Holger Vincent Läs mer »

Båtvirke

I den här artikeln skriver jag om båtvirke till bruksbåtar från hela länet. Artikeln bygger dels på mina egna 40-åriga erfarenheter av att samla ämnen och bygga båtar, samt på berättelser från numera bortgångna båtbyggare i Västerbotten, längs Österbottens kust och övriga Norden, som jag har besökt och som frikostigt har berättat om sitt båtbygge. …

Båtvirke Läs mer »

Bland rövare, björnar och ilskna tjurar – berättelser från getarskogen

På de norrländska bondgårdarna var det förr brukligt att allt tillgängligt foder som växte i närheten av gården skulle slås och sparas inför vinterutfodringen, så på sommaren måste därför kreaturen äta sig mätta ute i skogen, såvida man inte hade en fäbod. I flocken fanns alltid kor men även får och getter kunde ingå. Även …

Bland rövare, björnar och ilskna tjurar – berättelser från getarskogen Läs mer »

Istidstallen

Under markytan, på norra sidan av Umeälvens fåra, i stadsdelen Norräng, Lycksele, vilar rester efter en skog begravd i slutet av det som i allmänt tal kallas istiden. Den inlandsis som täckt Skandinaviska halvön med ett flera kilometer tjockt islager höll på att smälta bort i rask takt. Någonstans i väster, där de skandinaviska fjällen …

Istidstallen Läs mer »

Verksamheter som vi för längesedan glömt… Flottningen vid Kas, Sillviken år 1860–1954

Strax sydost om Umeå, direkt öster om byn Yttertavle, har Tavleån sitt utlopp i Tavlefjärden. Det är en cirka 6 kilometer lång fjärd som mynnar ut i Yttre Täftefjärden nordost om Holmsund. Vid utloppet från Taflefjärden fanns förr bolagsstugan som var byggd av virke från den gamla ångsågen som tidigare låg på platsen. År 1968 …

Verksamheter som vi för längesedan glömt… Flottningen vid Kas, Sillviken år 1860–1954 Läs mer »

Husbygge på Västerbottniska

Bondska, det vill säga det gemensamma vardagsnamnet på de många olika målen i Västerbotten, är en samling kluriga dialekter som under lång tid medvetet motarbetades. Under 1900-talet satsade myndigheterna på att försvenska språket vilket ledde till att skolan inte längre gav någon plats för dialekterna, eleverna skulle lära sig skriva och tala ”ett enhetligt och …

Husbygge på Västerbottniska Läs mer »