Umeå 400 år

Om traditionsmusik och skapande

Folkmusik, en musikalisk genre som idag innefattar allt ifrån världsmusik och olika typer av folkfusion till traditionell spelmansmusik. Det är enkelt att tänka sig genreöverskridande musikaliska möten som exempel på nyskapande och kreativa skapandeprocesser men det finns också en sorts nyskapande som ryms inom ramen för det vi kallar ”traditionell folkmusik”. Fantasier om gångna tiders …

Om traditionsmusik och skapande Läs mer »

Gustav II Adolf stal platsen från en ung flicka

Föreställ dig en staty av en ung flicka som tittar mot solen från sin upphöjda plats mitt i Umeå. En symbol för stadens ljusa framtid. Det låter kanske otroligt men för hundra år sedan togs faktiskt ett beslut om att uppföra det mer än fyra meter höga monumentet. Jag som skriver ner denna berättelse arbetar …

Gustav II Adolf stal platsen från en ung flicka Läs mer »

Kronobränneriet vid östra tullen i Umeå

Kronobrännerierna var statliga anläggningar för brännvinsbränning. De infördes av Gustav III i syfte att förbättra landets ekonomi och kontrollera import och hembränning. Ett femtiotal kronobrännerier uppfördes i Sverige varav ett placerades i Umeå på den gamla ”Herrtomten” som kom att kallas ”Bränneritomten” vid östra tullen i Umeå. Bränneriet var det nordligast belägna kronobränneriet i landet …

Kronobränneriet vid östra tullen i Umeå Läs mer »

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76

Det stora oväsendet brukar tiden 1668–1676 benämnas i Sverige, eftersom ryktesspridning om trolldom då grasserade som värst. I efterhand framstår Norrland som särskilt utsatt, på grund av de olyckliga häxprocesserna i Torsåkers socken, i Ångermanland. I Västerbotten gick det något bättre, bland annat tack vare landshövdingen Johan Graan (som ni kan läsa mer om på annat håll i nättidskriften Västerbotten …

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76 Läs mer »

Staden, staten och nätverken – en jämförelse mellan flygplatserna i Umeå och Skellefteå

Redan på medeltiden var kungen mån om att hålla samman riket. Bönderna i varje län fick bygga landsvägar. På 1600-talet tillkom gästgivargårdar, där det fanns kost och logi, men även möjlighet att hyra hästskjuts. På 1850-talet byggde staten telegraflinjer och i södra Sverige även järnvägar. Först 1891 nådde emellertid norra stambanan Vännäs och fem år …

Staden, staten och nätverken – en jämförelse mellan flygplatserna i Umeå och Skellefteå Läs mer »

En medeltida hamn i Baggböle?

Umeå grundlades ursprungligen för sitt läge intill Umeälvens mynning till Bottenhavet. Läget var på den tiden det perfekta hamnläget. Umeå historia är i mycket hamnlägenas historia, liksom landhöjningens påverkan av dessa. Här beskrivs ett hypotetiskt och sannolikt första hamnläge, långt innan Umeå blev stad för 400 år sedan. Umeås äldsta kända hamn är den vid …

En medeltida hamn i Baggböle? Läs mer »

Västerbottens första bil – lyxåket som blev en flopp!

Västerbottens första bil var ett impulsköp efter en semester i södra Tyskland för 122 år sedan, och den bär på en väldigt speciell och tragikomisk historia. Apotekare Hedin i Lycksele betalade en förmögenhet för att få ett bekvämt och snabbt tjänstefordon för resor i länet. Vägarna i Västerbottens inland var dock inte i ett sådant …

Västerbottens första bil – lyxåket som blev en flopp! Läs mer »

En av Umeås stora profiler under 1600-talet

För att underlätta den statliga förvaltningen på regional nivå införde Axel Oxenstierna 1634 ett nytt slags län i hela riket. Längst norrut låg Norrlands län, som 1638 döptes om till Västerbottens län. Här blev Umeå residensstad. Länet var stort, för Norrbottens län avskildes först 1810. Enligt 1635 års landshövdingeinstruktion skulle de nya hövdingarna även vårda …

En av Umeås stora profiler under 1600-talet Läs mer »

Mannen som demokratiserade det gamla Umeå

”Ingen umebo har varken förr eller senare vunnit en sådan ryktbarhet”. Det är ett av eftervärldens omdömen om Gustav Rosén, mannen som under 1900-talets första fyra decennier gav allt för Umeå, Västerbotten och Norrland. Han började som redaktör för Västerbottens-Kuriren, blev en framgångsrik profil för de frisinnade (numera Liberalerna) för både staden, länet och landet. …

Mannen som demokratiserade det gamla Umeå Läs mer »

Älven

Umeälven som dagens umebor och besökare ser hade för 160 år sedan ett helt annat utseende. Älven var tidvis mycket strid men kunde även under torra somrar bli rätt lugn i sitt flöde. Umeborna hade då ingen broförbindelse i stadens närhet. Både vid stadskajen, som på den tiden var en oregelbunden serie av träbryggor, och …

Älven Läs mer »