På 1940–50-talet var Helge Linden (1897–1961) en av Norrlands främsta konstnärer och en inspirerande motor i norrländskt kulturliv. Han målade men var också inflytelserik som debattör, föreläsare, konst- och musikkritiker samt mentor för flera unga konstnärer. Hans insatser i ett mindre Umeå än dagens har haft betydelse för utvecklingen av det rika kulturliv som senare …
I artikeln ”På jakt efter norra Norrlands bödlar”, som kan läsas på ett annat ställe här i Västerbotten förr & nu, gick jag igenom Västerbottens bödlar och deras kronologi. I den här artikeln stannar vi upp vid Jacob Gyll, länets sista bödel, för att kika närmare på honom och den tid han levde i. Vem …
För 200 år sedan, i april 1823, anlände Johan Anders Linder med familj till Umeå. De kom flyttande från Norsjö där Linder under 12 år varit präst. Nu skulle han tillträda en komministertjänst vid Umeå landsförsamling, en församling och stad han kom att bli trogen under resten av sitt liv. Under hans drygt 50 år …
Johan Anders Linder – präst och arkitekt i 1800-talets Umeå Läs mer »
Som en del i uppmärksammandet av Umeås 400-årsjubileum arrangerade juridiska institutionen, tillsammans med Umeå kammarmusikförening, den 31 maj 2022 en rättshistorisk afton på hovrätten. Fanny Holm från juridiska institutionen var en av initiativtagarna och berättar här tillsammans med sin kollega Görel Granström vad som hände när man väckte liv i en rättegång från år 1676 …
Krogliv är nöjesliv på restauranger med tillstånd att utskänka alkoholhaltiga drycker, något som alltid varit förenat med politiskt beslutade regler. Staten har oftast uppmuntrat kroglivet, men som exemplet Umeå visar har ibland kraftfulla restriktioner införts. Carl Michael Bellman nämns snart var gång svenskt krogliv under forna sekel förs på tal. Skalden skildrade ju inkännande 1700-talets …
[vinjettbild] Slutskedet av Finska kriget blev orsaken till landshövding Pehr Adam Strombergs fall. Baronen och officeren Stromberg, en gång vid det gustavianska hovet, kom att avsättas från sitt ämbete under förödmjukande former och fick mot slutet av sitt liv kämpa med dålig ekonomi och tuffa levnadsvillkor på sitt nybygge Nydala vid norra änden av Tavlesjön …
Den olycksalige landshövdingen som begravdes tre gånger Läs mer »
Blickar vi ut över landet för att se hur kvinnor tog sig fram som företagare i 1800-talets samhälle är det inte otroligt att Wilhelmina Skogh (1850–1926) från Fårö hamnar i blickfånget. Oförvägen och med stor kreativitet etablerade hon sig inom hotellbranschen. Så fick hon till exempel under Stockholmsutställningen 1897 ansvara för att de planerade inkvarteringarna …
Synen på sjuksköterskeyrket har under dryga seklet genomgått en påtaglig förändring från ett uselt avlönat arbete, betraktat mera som ett kall än ett yrke, till en legitimerad profession. I Umeå etablerades sjuksköterskeutbildningen i samband med att det nya lasarettet på Ålidbacken invigdes 1907. När en föreståndare och husmor för utbildningen anställdes 1915 fick utbildningen en …
Assessor Carl Johan Fredrik Plagemann (1779–1864) prisades av det samtida Umeå, för att där ”bereda konsten ett hem uti Norden”. Efter 16 år i staden återvände han 1856 till Stockholm, men kvar blev sonen, konditorn Fredrik och hans hustru Emma som fortsatte att berika Umeås kulturliv. Assessor Plagemann Carl Johan Fredrik Plagemann föddes den …
Istället för att avnjuta sin pension kastades Umeås åldrade borgmästare, den 76-årige Johan Gustaf Rothoff, in i händelsernas centrum vid stadsbranden 1888. Men om ödet ämnade bringa den gamle på knä så misslyckades det fatalt, för borgmästare Rothoff var en man med karaktär. De första åren Man kan spåra släkten Rothoff inom svenska bruk …