Västerbottnisk kvinnohistoria

image alt

Årets tema 2020 – Västerbottnisk kvinnohistoria

För hundra år sedan var den kvinnliga rösträttsrörelsen högaktuell i vårt land och ledde fram till att kvinnor fick gå till valurnorna 1921. Redaktionsgruppen för Västerbotten förr & nu har därför valt att uppmärksamma kvinnors historia med anknytning till Västerbotten under det första utgivningsåret.

Foto i privat ägo. Folkskolelärarinneseminariet i Umeå på 1910-talet.

Vaktfrun vid cellfängelset i Umeå

Siv Rehn

Det var alltjämt semesterperiod när personalen vid cellfängelset i Umeå fick direktiv om att utföra en fångtransport till Lycksele. Två häktade personer, en man och en kvinna, skulle inställas i Lycksele för rannsakning. Vaktfrun Elin Charlotta Jansson hade egentligen semester men återgick i tjänst då regelverket krävde kvinnlig personal när kvinnlig fånge skulle transporteras. Vaktfrun Läs artikel

Saknar hennes röst

Elin Anna Labba

Arbetet jag har är det finaste jag kan tänka mig. Jag dricker kaffe med fina människor och gör intervjuer. Jag samlar röster och följer samiska berättares spår, i ett sökande som har tagit mig djupt ner i arkiven.  När jag hittar något ryser jag ofta. Gråter ibland. Sorgen jag möter har färdats genom decennierna via Läs artikel

“Det var till å va ung och ha humor, annars hadd man aldrig klara opp det…” Om kockorna i skogen

Iréne Gustafson

Hemma i vårt kök på 1960-talet serverades ganska tung mat; fläsk med löksås, palt, kalops… Allt var hemlagat, precis som pölsan, kalvsyltan och leverpastejen. Fruktkräm var en vanlig efterrätt. Min mamma Gunhild – då i dryga 30-årsåldern – hade redan lång erfarenhet av matlagning och bakning. Hon tog också hand om kött som skulle styckas. Läs artikel

Föreningen för kvinnans politiska rösträtt FKPR

Jörgen Andersson

Under slutet av 1800-talet bildades rösträttsföreningar som jobbade för allmän rösträtt för män. Allmänna rösträttsföreningar bildades även i Västerbotten. Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildades 1903. Den utlösande faktorn var att regeringen i en proposition föreslåg att gifta män skulle ha två röster, en för sig och en för sin fru. Den politiska rösträtten Läs artikel

Alfrida Öberg – ett personporträtt

Anton Rosendahl

Magda Alfrida Svensson föddes den 14 augusti 1881 på Kyrkobordet, Skellefteå som yngst av fyra syskon. Hennes föräldrar var resehandlaren och konstförvanten Alfred Paul Teodor Svensson född i Söderköpings församling och hans hustru Lovisa Johansdotter Sundqvist, född i Sandviken (Holmsvattnet), Skellefteå. Fadern dog 1890 när Alfrida var nio år gammal. Alfrida gifte sig år 1911 med Läs artikel

De första kvinnliga kommunfullmäktigeledamöterna

Jörgen Andersson

Vilka var de första kvinnliga kommunfullmäktigeledamöterna i Malå, Norsjö och Skellefteå kommuner? Jag har undersökt vilka kvinnor som valdes in i kommunfullmäktige 1919-1934. Charlotta Sidén var den första kvinnan som satt i Skellefteå stadsfullmäktige 1911-1914. Kvinnor kunde först i och med rösträttsreformen 1909 väljas in i fullmäktige. Det gjorde att ett 30-tal kvinnor kom in Läs artikel

Fredrika Bremerförbundet i Umeå 1922-1949

Kerstin Thörn

När Fredrika Bremerförbundet, FBF, grundades 1884 i Stockholm satt inte bara initiativtagaren Sophie Adlersparre i styrelsen utan också några prominenta män. När en lokalförening av Fredrika Bremerförbundet konstituerades i Umeå vid ett möte på Flickskolan den 25 mars 1922 hade förbundet utvecklats till ett renodlat kvinnoförbund. Folkskoleseminarielektor Siri Öhngren kom att fungera som ordförande och Läs artikel