Västerbottnisk kvinnohistoria

image alt

Årets tema 2020 – Västerbottnisk kvinnohistoria

Den kvinnliga rösträttsrörelsen för exakt hundra år sedan ligger till grund för det kvinnohistoriska temat. Här ryms många berättelser om kvinnor som brutit ny mark och utmärkt sig på andra sätt genom tiderna i Västerbotten.

Foto i privat ägo. Folkskolelärarinneseminariet i Umeå på 1910-talet.

Karin Eriksson – en stridbar länsantikvarie

Kerstin Thörn

  Om du klickar här kan du lyssna på artikeln. Karin Eriksson (1937–2014) utsågs 1976 till Västerbottens läns första länsantikvarie. Det var samma år som det nya ämbetet inrättades runt om i Sverige, och det blev ett ämbete som bröt den manliga dominansen på landets länsstyrelser. Tillsammans med Karin Eriksson blev ytterligare ett mindre antal Läs artikel

Babba Lisa, hon med “hyfs’n” – en ovanlig och ovanligt kompetent fiolspelande kvinna från södra Lappland

Catarina Abelli och Eva Maaherra Lövheim

När man går genom en korridor i Kulturskolan i Stockholm, eller varsomhelst annars där det finns yngre fiolelever, kan man ofta höra från rummen hur barn spelar. En av musiklärarna lär ut något som låter som ett övningsstycke, en liten etyd för en nybörjare. Ett mycket bra övningsstycke med träning för fingrarna som ska sätta Läs artikel

Vaktfrun vid cellfängelset i Umeå

Siv Rehn

Det var alltjämt semesterperiod när personalen vid cellfängelset i Umeå fick direktiv om att utföra en fångtransport till Lycksele. Två häktade personer, en man och en kvinna, skulle inställas i Lycksele för rannsakning. Vaktfrun Elin Charlotta Jansson hade egentligen semester men återgick i tjänst då regelverket krävde kvinnlig personal när kvinnlig fånge skulle transporteras. Vaktfrun Läs artikel

Saknar hennes röst

Elin Anna Labba

Arbetet jag har är det finaste jag kan tänka mig. Jag dricker kaffe med fina människor och gör intervjuer. Jag samlar röster och följer samiska berättares spår, i ett sökande som har tagit mig djupt ner i arkiven.  När jag hittar något ryser jag ofta. Gråter ibland. Sorgen jag möter har färdats genom decennierna via Läs artikel

“Det var till å va ung och ha humor, annars hadd man aldrig klara opp det…” Om kockorna i skogen

Iréne Gustafson

Hemma i vårt kök på 1960-talet serverades ganska tung mat; fläsk med löksås, palt, kalops… Allt var hemlagat, precis som pölsan, kalvsyltan och leverpastejen. Fruktkräm var en vanlig efterrätt. Min mamma Gunhild – då i dryga 30-årsåldern – hade redan lång erfarenhet av matlagning och bakning. Hon tog också hand om kött som skulle styckas. Läs artikel