Årets tema 2020 – Västerbottnisk kvinnohistoria
Den kvinnliga rösträttsrörelsen för exakt hundra år sedan ligger till grund för det kvinnohistoriska temat. Här ryms många berättelser om kvinnor som brutit ny mark och utmärkt sig på andra sätt genom tiderna i Västerbotten.
Foto i privat ägo. Folkskolelärarinneseminariet i Umeå på 1910-talet.
NYHET NYHET NYHET Idag är det PODD-PREMIÄR för oss på Västerbotten förr & nu. Varje lördag från och med idag så kommer ni att kunna ta del av spännande och intressanta inlästa artiklar som handlar om Västerbottens historia och kultur. Poddarna kommer att finnas till lyssning där poddar finns. Via den här länken hittar du …
Vinterdagen den 24 november 1906 var troligen en helt vanlig dag för byborna i bondesamhället Degernäs i Umeå socken. För min mormor, Hanna Maria Eriksson, var det en mycket speciell dag, för då dömde Häradsrätten den utpekade fadern Karl Wänman att betala barnuppfostringsbidrag för deras gemensamma son. Degernäs by bestod vid sekelskiftet av ett 20-tal …
Hanna Maria Eriksson – bondedotter, ogift mor och bondemora Läs mer »
Blickar vi ut över landet för att se hur kvinnor tog sig fram som företagare i 1800-talets samhälle är det inte otroligt att Wilhelmina Skogh (1850–1926) från Fårö hamnar i blickfånget. Oförvägen och med stor kreativitet etablerade hon sig inom hotellbranschen. Så fick hon till exempel under Stockholmsutställningen 1897 ansvara för att de planerade inkvarteringarna …
I september 1902 öppnades en så kallad sinnesslöanstalt för barn i Johannesgården på Backen i Umeå. Verksamheten finansierades bland annat genom statsanslag, och som föreståndarinna anställdes Fanny Holmberg, som kom att bli kvar fram till sin pensionering 1932. Till anstalten kom ”sinnesslöa” barn för en 8-årig undervisning som omfattade folkskolans läroämnen, handarbete, slöjd och trädgårdsskötsel …
Synen på sjuksköterskeyrket har under dryga seklet genomgått en påtaglig förändring från ett uselt avlönat arbete, betraktat mera som ett kall än ett yrke, till en legitimerad profession. I Umeå etablerades sjuksköterskeutbildningen i samband med att det nya lasarettet på Ålidbacken invigdes 1907. När en föreståndare och husmor för utbildningen anställdes 1915 fick utbildningen en …
Vera Friséns första separatutställning år 1941 på Galleri Färg och Form i Stockholm blev en succé. Ett stort antal verk såldes eller reserverades snabbt. Recensionerna var lysande. Efter en separatutställning i hemstaden Umeå 1944 och efter deltagande i några samlingsutställningar, den sista i Helsingborg 1947, valde Vera att lämna den publika konstscenen och föll efterhand …
”Jag målar för att jag måste” – om konstnären Vera Friséns liv och konst Läs mer »
Föreställ dig en staty av en ung flicka som tittar mot solen från sin upphöjda plats mitt i Umeå. En symbol för stadens ljusa framtid. Det låter kanske otroligt men för hundra år sedan togs faktiskt ett beslut om att uppföra det mer än fyra meter höga monumentet. Jag som skriver ner denna berättelse arbetar …
Det stora oväsendet brukar tiden 1668–1676 benämnas i Sverige, eftersom ryktesspridning om trolldom då grasserade som värst. I efterhand framstår Norrland som särskilt utsatt, på grund av de olyckliga häxprocesserna i Torsåkers socken, i Ångermanland. I Västerbotten gick det något bättre, bland annat tack vare landshövdingen Johan Graan (som ni kan läsa mer om på annat håll i nättidskriften Västerbotten …
”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76 Läs mer »
Hon skulle komma att kallas Adak-Ulla och bli omtalad i bygdens historia. Kraftkvinnan som var ”före sin tid” och hade sinne för affärer likaväl som att hon blev känd för sina medmänskliga och omhändertagande gärningar. Ulrika Lovisa Andersdotter föddes den 4 februari 1819. Hennes mamma, Anna Margareta Jonsdotter (född 1798), var av samisk släkt …
När rösträtten var vunnen 1921 kunde kvinnor inte bara lägga sin röst i valurnan utan också bli valda att sitta i riksdagens båda kamrar. Fem kvinnor valdes, en frisinnad till första kammaren och fyra till andra kammaren, varav en var frisinnad, en höger och två socialdemokrater. Åren gick och inte mycket hände vad gällde kvinnornas …
Ragnhild Sandström (1901–1960), lärare, journalist och riksdagspolitiker Läs mer »