Arkeologi

Vad man kan hitta i skogen

Under åren 1997 – 2007 bedrevs det rikstäckande projektet ”Skog & Historia” i Västerbottens län. Projektet hade flera syften. Det första var att kartlägga skogens kulturminnen och göra informationen tillgänglig, för att underlätta ett hänsynsfullt skogsbruk. Ett annat viktigt syfte med projektet var att bidra till ett ökat intresse för skogens kulturvärden. Under de tio …

Vad man kan hitta i skogen Läs mer »

Istidstallen

Under markytan, på norra sidan av Umeälvens fåra, i stadsdelen Norräng, Lycksele, vilar rester efter en skog begravd i slutet av det som i allmänt tal kallas istiden. Den inlandsis som täckt Skandinaviska halvön med ett flera kilometer tjockt islager höll på att smälta bort i rask takt. Någonstans i väster, där de skandinaviska fjällen …

Istidstallen Läs mer »

Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun

Under sommaren 2021 genomfördes en dokumentation av byggnader och anläggningar från den kiselgurindustri som bedrivits i länet. Inventeringen genomfördes som ett samarbete mellan Västerbottens museum och Skellefteå museum eftersom den senare organisationen har ansvar för länets teknik- och industrihistoria efter år 1900. Kiselgur har brutits och förädlats på tre platser i Västerbotten. Det utvecklades på …

Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun Läs mer »

En medeltida hamn i Baggböle?

Umeå grundlades ursprungligen för sitt läge intill Umeälvens mynning till Bottenhavet. Läget var på den tiden det perfekta hamnläget. Umeå historia är i mycket hamnlägenas historia, liksom landhöjningens påverkan av dessa. Här beskrivs ett hypotetiskt och sannolikt första hamnläge, långt innan Umeå blev stad för 400 år sedan. Umeås äldsta kända hamn är den vid …

En medeltida hamn i Baggböle? Läs mer »

Glaciärerna i Tärnafjällen berättar om våra första skogar och om forntida och nutida värme

Fjällens smältande glaciärer blottlägger en skogsvegetation som för mer än 10 000 år sedan frodades på tidigt framsmälta nunatakker. Härifrån spreds träd och andra växter utför fjällsluttningarna och bildade fröet till de första skogarna i Västerbottens län.   Smältande glaciärer blottar tidiga fjällskogar I mångas ögon representerar fjällens glaciärer en inkarnation av evig is och kyla. …

Glaciärerna i Tärnafjällen berättar om våra första skogar och om forntida och nutida värme Läs mer »

Den tidigaste invandringen efter inlandsisen

De första människorna som kom till nordligaste Sverige och till Västerbotten, anlände till ett kustlandskap som just frilagts från den bortsmältande inlandsisen. Det var ett landskap som var i snabb förändring. När den stora glaciären smälte undan började landet stiga upp ur havet, befriat från två till tre kilometer tjock is. Landhöjningen var mycket stor …

Den tidigaste invandringen efter inlandsisen Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2

I del 1 berördes bakgrunden till migrationen av svedjebrukare med ursprung i Savolax i centrala Finland till det nuvarande mellersta Sveriges granskogsområden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. De utvecklade en särartad skogsfinsk kultur i de finnbygder som uppkom på den svenska sidan. Den primära inflyttningen från den östra riksdelen gick i norra …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2 Läs mer »