I byar runt om i Sverige fanns det under det tidiga 1900-talet byalag, som var det bestämmande organet i byn. Ett sådant byalag fanns i den lilla västerbottniska byn Östanbäck, som har Skellefteå i söder, Byske i norr, havet i öst och idag, E4:an i väst. Just detta byalag arbetade under en 40-årsperiod på olika …
För 200 år sedan, i april 1823, anlände Johan Anders Linder med familj till Umeå. De kom flyttande från Norsjö där Linder under 12 år varit präst. Nu skulle han tillträda en komministertjänst vid Umeå landsförsamling, en församling och stad han kom att bli trogen under resten av sitt liv. Under hans drygt 50 år …
Johan Anders Linder – präst och arkitekt i 1800-talets Umeå Läs mer »
Under 1800-talts senare hälft var industrialismen liksom det borgerliga samhället på framåtmarsch i Sverige. Nya uppfostringsideal rådde och i takt med den moderna kärnfamiljens framväxt och den ökade förståelsen för barnets utveckling fick leken allt större utrymme. Dockskåp blev vid den här tiden vanliga i välbärgade hem. Dessa var dock först och främst tittobjekt som …
Västerbotten är ett stort län – landets näst största – och består av en mängd olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med många lokala variationer från kust till fjäll. Alla dessa är en källa till både upplevelser och kunskap om vårt län. Vi bär alla ansvaret för att bevara vårt byggda kulturarv så att fler …
Länsresidenset, rådhuset och hela stadskärnan med alla bostäder i det gamla Umeå försvann vid stadsbranden 1888. Det knäckte inte Umeborna, som var ungefär 3 200 till antalet den gången. De byggde helt enkelt upp staden på nytt. I artikeln visas fotografier som finns i fotoarkivet vid Västerbottens museum. De ger oss en aning om hur …
Hur kom det sig att den gamla samiska samlingsplatsen fick öknamnet Lappstockholm? Det här är en beskrivning av hur det var i de här trakterna innan Likssjuo blev en plats, ett samhälle och en stad. Mycket är taget ur min egen kunskap om platsen och om samisk historia som jag har kompletterat med andra källor. …
Bondska, det vill säga det gemensamma vardagsnamnet på de många olika målen i Västerbotten, är en samling kluriga dialekter som under lång tid medvetet motarbetades. Under 1900-talet satsade myndigheterna på att försvenska språket vilket ledde till att skolan inte längre gav någon plats för dialekterna, eleverna skulle lära sig skriva och tala ”ett enhetligt och …
Västerbotten är ett stort län – landets näst största – och består av en mängd olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med många lokala variationer från kust till fjäll. Alla dessa är en källa till både upplevelser och kunskap om vårt län. Vi bär alla ansvaret för att bevara vårt byggda kulturarv så att fler …
Om du klickar här kan du lyssna på artikeln. Bakgrunden till fäbodbruket I Norrland där förutsättningen för spannmålsodling varit mindre god – eller saknats helt – har boskapsskötseln sedan lång tid tillbaka dominerat. Det förhållandevis stora antalet djur har inneburit ett behov av mer bete och vinterfoder än vad markerna närmast gården och byn kunde …
Västerbottens är ett stort län – landets näst största – och består av en mängd olika kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer med många lokala variationer från kust till fjäll. I det flacka kustlandet finns den övervägande delen av länets odlingsmark och byarnas placering en bit in från kusten erinrar om landhöjningen medan inlandet präglas av …