Biografi och genealogi

”Jag målar för att jag måste” – om konstnären Vera Friséns liv och konst

Vera Friséns första separatutställning år 1941 på Galleri Färg och Form i Stockholm blev en succé. Ett stort antal verk såldes eller reserverades snabbt. Recensionerna var lysande. Efter en separatutställning i hemstaden Umeå 1944 och efter deltagande i några samlingsutställningar, den sista i Helsingborg 1947, valde Vera att lämna den publika konstscenen och föll efterhand …

”Jag målar för att jag måste” – om konstnären Vera Friséns liv och konst Läs mer »

Om traditionsmusik och skapande

Folkmusik, en musikalisk genre som idag innefattar allt ifrån världsmusik och olika typer av folkfusion till traditionell spelmansmusik. Det är enkelt att tänka sig genreöverskridande musikaliska möten som exempel på nyskapande och kreativa skapandeprocesser men det finns också en sorts nyskapande som ryms inom ramen för det vi kallar ”traditionell folkmusik”. Fantasier om gångna tiders …

Om traditionsmusik och skapande Läs mer »

Gustav II Adolf stal platsen från en ung flicka

Föreställ dig en staty av en ung flicka som tittar mot solen från sin upphöjda plats mitt i Umeå. En symbol för stadens ljusa framtid. Det låter kanske otroligt men för hundra år sedan togs faktiskt ett beslut om att uppföra det mer än fyra meter höga monumentet. Jag som skriver ner denna berättelse arbetar …

Gustav II Adolf stal platsen från en ung flicka Läs mer »

En av Umeås stora profiler under 1600-talet

För att underlätta den statliga förvaltningen på regional nivå införde Axel Oxenstierna 1634 ett nytt slags län i hela riket. Längst norrut låg Norrlands län, som 1638 döptes om till Västerbottens län. Här blev Umeå residensstad. Länet var stort, för Norrbottens län avskildes först 1810. Enligt 1635 års landshövdingeinstruktion skulle de nya hövdingarna även vårda …

En av Umeås stora profiler under 1600-talet Läs mer »

Mannen som demokratiserade det gamla Umeå

”Ingen umebo har varken förr eller senare vunnit en sådan ryktbarhet”. Det är ett av eftervärldens omdömen om Gustav Rosén, mannen som under 1900-talets första fyra decennier gav allt för Umeå, Västerbotten och Norrland. Han började som redaktör för Västerbottens-Kuriren, blev en framgångsrik profil för de frisinnade (numera Liberalerna) för både staden, länet och landet. …

Mannen som demokratiserade det gamla Umeå Läs mer »

Adak-Ulla – en kvinnlig föregångare

Hon skulle komma att kallas Adak-Ulla och bli omtalad i bygdens historia. Kraftkvinnan som var ”före sin tid” och hade sinne för affärer likaväl som att hon blev känd för sina medmänskliga och omhändertagande gärningar.   Ulrika Lovisa Andersdotter föddes den 4 februari 1819. Hennes mamma, Anna Margareta Jonsdotter (född 1798), var av samisk släkt …

Adak-Ulla – en kvinnlig föregångare Läs mer »

Soldaterna som blev kvar

Krigsfångar och desertörer i Västerbotten och Norrland under Nordiska kriget 1700–1721 samt kriget 1808–1809   Vid såväl 1700- som 1800-talets krig påverkades antalet krigsfångar i Sverige av rikes framgångar på slagfälten. När den svenska armén besegrat ryska enheter greps och skeppades ryska soldater över Bottenhavet ofta till hastigt iordningställda utrymmen. Även officerare, viktiga vid en …

Soldaterna som blev kvar Läs mer »

Norsk krigshjälte på västerbottnisk mark

Den norske krigshjälten Nils Berdahl (1905–1944), känd under namnet Birger Sjöberg, ledde motståndsrörelsen i Helgeland under andra världskriget. Före kriget, mellan 1937 och 1939, vistades han under mystiska omständigheter i en koja i Vilhelminas fjällvärld. Genom Berdahls liv får man en fascinerande inblick i norsk krigshistoria. ”Den gåtfulle svensken” har han kallats. Vad som är …

Norsk krigshjälte på västerbottnisk mark Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2

I del 1 berördes bakgrunden till migrationen av svedjebrukare med ursprung i Savolax i centrala Finland till det nuvarande mellersta Sveriges granskogsområden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. De utvecklade en särartad skogsfinsk kultur i de finnbygder som uppkom på den svenska sidan. Den primära inflyttningen från den östra riksdelen gick i norra …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2 Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1

I Dorotea vittnar Brita Persdotter år 1832 för prästen Nensén att hon som barn endast pratade finska. Hon kunde inte någon svenska. Brita föddes i Tegelträsk år 1773. Nära skärningspunkten mellan Lycksele, Åsele och Bjurholms kommuner ligger berget Mustagumbu. På modern riksfinska skulle det stavas Mustakumpu som kan översättas till Svartliden på svenska. På en …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1 Läs mer »