Etnologi

Husbygge på Västerbottniska

Bondska, det vill säga det gemensamma vardagsnamnet på de många olika målen i Västerbotten, är en samling kluriga dialekter som under lång tid medvetet motarbetades. Under 1900-talet satsade myndigheterna på att försvenska språket vilket ledde till att skolan inte längre gav någon plats för dialekterna, eleverna skulle lära sig skriva och tala ”ett enhetligt och …

Husbygge på Västerbottniska Läs mer »

Kronobränneriet vid östra tullen i Umeå

Kronobrännerierna var statliga anläggningar för brännvinsbränning. De infördes av Gustav III i syfte att förbättra landets ekonomi och kontrollera import och hembränning. Ett femtiotal kronobrännerier uppfördes i Sverige varav ett placerades i Umeå på den gamla ”Herrtomten” som kom att kallas ”Bränneritomten” vid östra tullen i Umeå. Bränneriet var det nordligast belägna kronobränneriet i landet …

Kronobränneriet vid östra tullen i Umeå Läs mer »

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76

Det stora oväsendet brukar tiden 1668–1676 benämnas i Sverige, eftersom ryktesspridning om trolldom då grasserade som värst. I efterhand framstår Norrland som särskilt utsatt, på grund av de olyckliga häxprocesserna i Torsåkers socken, i Ångermanland. I Västerbotten gick det något bättre, bland annat tack vare landshövdingen Johan Graan (som ni kan läsa mer om på annat håll i nättidskriften Västerbotten …

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76 Läs mer »

Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid

Naturskönt ute på udden som kallas för Gammplatsen ligger Skogs- och samemuseet som fram till den 6 februari 2022 hette Skogsmuseet. Ett museum med en snart 40-årig historia som har ett lokalt och regionalt ansvar för skogen, skogsbruket och den samiska kulturen. I denna artikel kommer vi att få en tillbakablick på det som varit, …

Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid Läs mer »

Flottningen i Skellefteåområdet

Klicka här för att lyssna på artikeln. För att förflytta timmer från skogen i inlandet till kusten där sågverken och industrin låg användes flottning i olika vattendrag. För många var flottningsarbetet en välbehövlig inkomst. Flottningen kan indelas i bäckflottning och flottning i huvudälven. Flottningsepokens början I början av flottningsepoken talade man om flerårsflottning på 3–5 …

Flottningen i Skellefteåområdet Läs mer »

Adak-Ulla – en kvinnlig föregångare

Hon skulle komma att kallas Adak-Ulla och bli omtalad i bygdens historia. Kraftkvinnan som var ”före sin tid” och hade sinne för affärer likaväl som att hon blev känd för sina medmänskliga och omhändertagande gärningar.   Ulrika Lovisa Andersdotter föddes den 4 februari 1819. Hennes mamma, Anna Margareta Jonsdotter (född 1798), var av samisk släkt …

Adak-Ulla – en kvinnlig föregångare Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2

I del 1 berördes bakgrunden till migrationen av svedjebrukare med ursprung i Savolax i centrala Finland till det nuvarande mellersta Sveriges granskogsområden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. De utvecklade en särartad skogsfinsk kultur i de finnbygder som uppkom på den svenska sidan. Den primära inflyttningen från den östra riksdelen gick i norra …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2 Läs mer »