Hur kom det sig att den gamla samiska samlingsplatsen fick öknamnet Lappstockholm? Det här är en beskrivning av hur det var i de här trakterna innan Likssjuo blev en plats, ett samhälle och en stad. Mycket är taget ur min egen kunskap om platsen och om samisk historia som jag har kompletterat med andra källor. …
När vi rör oss i skog och mark idag finns där spår efter de människor som levt årtusendena före oss. Det är väldigt länge sedan, om någonsin som skogen i norra Sverige har varit en ödemark. Den har snarare sedan den växte fram varit formad och påverkad av människan i någon grad. Man måste nog …
Naturskönt ute på udden som kallas för Gammplatsen ligger Skogs- och samemuseet som fram till den 6 februari 2022 hette Skogsmuseet. Ett museum med en snart 40-årig historia som har ett lokalt och regionalt ansvar för skogen, skogsbruket och den samiska kulturen. I denna artikel kommer vi att få en tillbakablick på det som varit, …
Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid Läs mer »
I del 1 berördes bakgrunden till migrationen av svedjebrukare med ursprung i Savolax i centrala Finland till det nuvarande mellersta Sveriges granskogsområden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. De utvecklade en särartad skogsfinsk kultur i de finnbygder som uppkom på den svenska sidan. Den primära inflyttningen från den östra riksdelen gick i norra …
I Dorotea vittnar Brita Persdotter år 1832 för prästen Nensén att hon som barn endast pratade finska. Hon kunde inte någon svenska. Brita föddes i Tegelträsk år 1773. Nära skärningspunkten mellan Lycksele, Åsele och Bjurholms kommuner ligger berget Mustagumbu. På modern riksfinska skulle det stavas Mustakumpu som kan översättas till Svartliden på svenska. På en …
Träd och växter som resurs I boken ”Nybyggarnas liv” har jag försökt att beskriva hur en kulturform med utgångspunkt i ett begränsat område har organiserat utnyttjandet av den omgivande naturen. [1.] Det har man gjort på ett sådant sätt att man utformat ett i stort sett självförsörjande samhälle. För nybyggarna gällde det att tillverka allt …
Så här kunde kanske en björnjakt gå till vid mitten av 1800-talet. Konstnären J Wilhelm Wallander skildrar en våldsam kamp där samer och nybyggare deltar. De har tillsammans stött upp en björnhona med unge ur idet. En mycket farlig situation har uppstått och på marken ligger en man skadad. Jägarna bär just de vapen vi …
Samisk björnjakt och jaktlycka – björngravar och björnspjut Läs mer »
Jag kunde lika väl ha vuxit upp i Tyskland, Colombia eller USA. Men mina föräldrar valde Sverige och Västerbotten. Kanske av en slump men det fanns också ett medvetet val när de som ungerska flyktingar med sina äldre föräldrar skulle välja ett land som var villigt att ta emot äldre personer som inte kunde arbeta …
Att hamna i en helt främmande familj i ett främmande land måste ha varit en traumatisk upplevelse för de finska barn som ensamma skickades iväg till Sverige under andra världskriget. En del av dem skulle så småningom få återvända till sina biologiska familjer när kriget var över, men för en del barn blev det inte …
Dennne artikkelen er basert på boka «Elsa Laula Renberg Historien om samenes store Minerva», som ble gitt ut på norsk og svensk i 2015 [1]. Elsas liv sammenfalt med mange store omveltninger, både nasjonalt og internasjonalt. Elsa sto midt i det nye Europa som vokste fram, med tanker om nasjonsbygging og selvstendighet. Elsa var en …
Elsa Laula Renberg – det første politiske samemøtets jordmor Läs mer »