Samhälls- och rättsvetenskap

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76

Det stora oväsendet brukar tiden 1668–1676 benämnas i Sverige, eftersom ryktesspridning om trolldom då grasserade som värst. I efterhand framstår Norrland som särskilt utsatt, på grund av de olyckliga häxprocesserna i Torsåkers socken, i Ångermanland. I Västerbotten gick det något bättre, bland annat tack vare landshövdingen Johan Graan (som ni kan läsa mer om på annat håll i nättidskriften Västerbotten …

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76 Läs mer »

En av Umeås stora profiler under 1600-talet

För att underlätta den statliga förvaltningen på regional nivå införde Axel Oxenstierna 1634 ett nytt slags län i hela riket. Längst norrut låg Norrlands län, som 1638 döptes om till Västerbottens län. Här blev Umeå residensstad. Länet var stort, för Norrbottens län avskildes först 1810. Enligt 1635 års landshövdingeinstruktion skulle de nya hövdingarna även vårda …

En av Umeås stora profiler under 1600-talet Läs mer »

Mannen som demokratiserade det gamla Umeå

”Ingen umebo har varken förr eller senare vunnit en sådan ryktbarhet”. Det är ett av eftervärldens omdömen om Gustav Rosén, mannen som under 1900-talets första fyra decennier gav allt för Umeå, Västerbotten och Norrland. Han började som redaktör för Västerbottens-Kuriren, blev en framgångsrik profil för de frisinnade (numera Liberalerna) för både staden, länet och landet. …

Mannen som demokratiserade det gamla Umeå Läs mer »

Varför grunda en stad? Umeå i den tidigmoderna handels- och näringspolitiken

2022 firar vi att Umeå är 400 år. Granskar vi dokumenten finner vi att staden fick nya privilegier 1622. Det vill säga, de som var borgare och medlemmar i staden fick rätt att bedriva handel och att sköta vissa gemensamma angelägenheter. I gengäld tänkte sig kungen och mer allmänt det styrande rådet i Stockholm att …

Varför grunda en stad? Umeå i den tidigmoderna handels- och näringspolitiken Läs mer »

Norsk krigshjälte på västerbottnisk mark

Den norske krigshjälten Nils Berdahl (1905–1944), känd under namnet Birger Sjöberg, ledde motståndsrörelsen i Helgeland under andra världskriget. Före kriget, mellan 1937 och 1939, vistades han under mystiska omständigheter i en koja i Vilhelminas fjällvärld. Genom Berdahls liv får man en fascinerande inblick i norsk krigshistoria. ”Den gåtfulle svensken” har han kallats. Vad som är …

Norsk krigshjälte på västerbottnisk mark Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2

I del 1 berördes bakgrunden till migrationen av svedjebrukare med ursprung i Savolax i centrala Finland till det nuvarande mellersta Sveriges granskogsområden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. De utvecklade en särartad skogsfinsk kultur i de finnbygder som uppkom på den svenska sidan. Den primära inflyttningen från den östra riksdelen gick i norra …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2 Läs mer »

Världsmästarbyn Tärnaby blev också världsbäst på att ta emot flyktingar

Hösten var som vanligt i fjällen en blandning av mörker och ljus, kyla och värme, svartvitt och färg. Vintern började tränga sig på, ylletröjor och icebugs samt färgglada mössor hittade sin väg ut ur garderoberna och ut i den friska fjälluften. Billeden glesnade och bestod mest av ortsbor, långtradare och plog- eller sandbilar. Borta var …

Världsmästarbyn Tärnaby blev också världsbäst på att ta emot flyktingar Läs mer »

I krigets spår – om evakueringen av finska flyktingar till Västerbotten 1944–1945

Idag är det nog inte många som överhuvudtaget tänker på att Västerbotten påverkades under andra världskriget. De som växer upp idag har fått lära sig att Sverige var neutralt och höll sig utanför konflikterna. Våra städer bombades aldrig, inga broar sprängdes och soldater sågs aldrig patrullera gatorna. För den uppväxande generationen är därför andra världskriget …

I krigets spår – om evakueringen av finska flyktingar till Västerbotten 1944–1945 Läs mer »

Evakuerade från finska Lappland berättar

Lapplandskriget var det tredje kriget i Finland under andra världskriget. Det har fått mindre uppmärksamhet än Vinterkriget och Fortsättningskriget. Kriget pågick från september 1944 till april 1945. Evakueringen av civilbefolkningen i finska Lappland började redan under sommaren 1944 på grund av räder som utfördes av ryska partisaner. Under hösten 1944 evakuerades 75% av befolkningen i …

Evakuerade från finska Lappland berättar Läs mer »