Samhälls- och rättsvetenskap

Thailändska bärplockare i svenska skogar – en nutidshistorisk tillbakablick

Thailändska bärplockare har länge varit ett återkommande sommartecken i de svenska skogarna som en viktig del av den allt mer globaliserade bärindustrin. Arbetet i de svenska bärskogarna har betytt mycket för många thailändska risbönders försörjning samtidigt som bärindustrin har kantats av skandaler som rör trafficking och exploatering av arbetare. Vi har i vår forskning undersökt …

Thailändska bärplockare i svenska skogar – en nutidshistorisk tillbakablick Läs mer »

Den olycksalige landshövdingen som begravdes tre gånger

[vinjettbild] Slutskedet av Finska kriget blev orsaken till landshövding Pehr Adam Strombergs fall. Baronen och officeren Stromberg, en gång vid det gustavianska hovet, kom att avsättas från sitt ämbete under förödmjukande former och fick mot slutet av sitt liv kämpa med dålig ekonomi och tuffa levnadsvillkor på sitt nybygge Nydala vid norra änden av Tavlesjön …

Den olycksalige landshövdingen som begravdes tre gånger Läs mer »

Förbudsomröstningen 1922 i Skellefteåområdet

I Skellefteå startade kyrkoherden Nils Nordlander en nykterhetsförening 1840 och ett 40-tal år senare bildades IOGT-logen Adlercreutz. Nykterhetsföreningarna arbetade för att minska det utbredda alkoholmissbruket. Detta skulle ske genom att påverka människor att leva ett nyktert liv och politiskt genom att påverka lagstiftning för tillverkning, försäljning, utskänkning med mera. 1911 tillsatte regeringen Nykterhetskommittén som skulle …

Förbudsomröstningen 1922 i Skellefteåområdet Läs mer »

”Sinnesslöanstalten” – Västerbottens första institution för barn med intellektuella funktionsnedsättningar och människorna bakom den

I september 1902 öppnades en så kallad sinnesslöanstalt för barn i Johannesgården på Backen i Umeå. Verksamheten finansierades bland annat genom statsanslag, och som föreståndarinna anställdes Fanny Holmberg, som kom att bli kvar fram till sin pensionering 1932. Till anstalten kom ”sinnesslöa” barn för en 8-årig undervisning som omfattade folkskolans läroämnen, handarbete, slöjd och trädgårdsskötsel …

”Sinnesslöanstalten” – Västerbottens första institution för barn med intellektuella funktionsnedsättningar och människorna bakom den Läs mer »

Umeås rådhus, stadshus, fem kommunalhus och ett par fullmäktigesalar

Umeås politiska styre har av tradition varit knutet till vissa centrala byggnader, kallade rådhus och stadshus. De hade lite yngre och mindre motsvarigheter i de landskommuner som förr omgav staden, men som nu utgör en del av Umeå kommun. En vandring bland dessa hus ger också en inblick i stadens politiska historia.   Vart går …

Umeås rådhus, stadshus, fem kommunalhus och ett par fullmäktigesalar Läs mer »

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76

Det stora oväsendet brukar tiden 1668–1676 benämnas i Sverige, eftersom ryktesspridning om trolldom då grasserade som värst. I efterhand framstår Norrland som särskilt utsatt, på grund av de olyckliga häxprocesserna i Torsåkers socken, i Ångermanland. I Västerbotten gick det något bättre, bland annat tack vare landshövdingen Johan Graan (som ni kan läsa mer om på annat håll i nättidskriften Västerbotten …

”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76 Läs mer »

En av Umeås stora profiler under 1600-talet

För att underlätta den statliga förvaltningen på regional nivå införde Axel Oxenstierna 1634 ett nytt slags län i hela riket. Längst norrut låg Norrlands län, som 1638 döptes om till Västerbottens län. Här blev Umeå residensstad. Länet var stort, för Norrbottens län avskildes först 1810. Enligt 1635 års landshövdingeinstruktion skulle de nya hövdingarna även vårda …

En av Umeås stora profiler under 1600-talet Läs mer »

Mannen som demokratiserade det gamla Umeå

”Ingen umebo har varken förr eller senare vunnit en sådan ryktbarhet”. Det är ett av eftervärldens omdömen om Gustav Rosén, mannen som under 1900-talets första fyra decennier gav allt för Umeå, Västerbotten och Norrland. Han började som redaktör för Västerbottens-Kuriren, blev en framgångsrik profil för de frisinnade (numera Liberalerna) för både staden, länet och landet. …

Mannen som demokratiserade det gamla Umeå Läs mer »

Varför grunda en stad? Umeå i den tidigmoderna handels- och näringspolitiken

2022 firar vi att Umeå är 400 år. Granskar vi dokumenten finner vi att staden fick nya privilegier 1622. Det vill säga, de som var borgare och medlemmar i staden fick rätt att bedriva handel och att sköta vissa gemensamma angelägenheter. I gengäld tänkte sig kungen och mer allmänt det styrande rådet i Stockholm att …

Varför grunda en stad? Umeå i den tidigmoderna handels- och näringspolitiken Läs mer »