31 aug 1891 ligger barkskeppet Sävenäs vid kajen i Ursviken färdigt för avgång med första destination London, för att sedan styra kosan tvärsöver Atlanten mot Pensacola, (cirka 30 mil öster om New Orleans) USA. Föga anar huvudredaren och ägaren Anton Markstedt att Sävenäs aldrig mera ska angöra hemmahamnen. Befälhavaren kapten J A Liedgren, 32 år, …
Sveriges landareal är 41 miljoner hektar. Skogen utgör 68 %, jordbruksmark 7%, bebyggelse 3%, och öppna ytor, myrar, heder, sjöar, ängar 22%. Snart finns inga naturskogar kvar, men plantager – skogsåkrar och kalhyggen. Det är alltså av allra högsta betydelse, hur vi hanterar mer än halva landet, skogen med all sin variation av växtlighet och …
Skogen – vårt ursprung, vår största naturtillgång och vår framtid Läs mer »
Under åren 1997 – 2007 bedrevs det rikstäckande projektet ”Skog & Historia” i Västerbottens län. Projektet hade flera syften. Det första var att kartlägga skogens kulturminnen och göra informationen tillgänglig, för att underlätta ett hänsynsfullt skogsbruk. Ett annat viktigt syfte med projektet var att bidra till ett ökat intresse för skogens kulturvärden. Under de tio …
I december 2021 utnämnde UNESCO de nordiska klinkbyggda båttraditionen till att bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv. Denna artikel visar steg för steg hur den mer än tusenåriga traditionen hålls levande. Här möter vi den västerbottniske båtbyggaren Holger Vincent (1912–1993) och får i bild och text följa med då en klinkbyggd skötbåt växer fram …
Under sommaren 2021 genomfördes en dokumentation av byggnader och anläggningar från den kiselgurindustri som bedrivits i länet. Inventeringen genomfördes som ett samarbete mellan Västerbottens museum och Skellefteå museum eftersom den senare organisationen har ansvar för länets teknik- och industrihistoria efter år 1900. Kiselgur har brutits och förädlats på tre platser i Västerbotten. Det utvecklades på …
Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun Läs mer »
En ubikvitet är någonting som är allestädes närvarande. Begreppet med rötter inom teologin har i överförd betydelse fått karaktärisera naturresurser som finns överallt i den ekonomisk-geografiska teoribildningen. Idag är benämningen en smula obsolet som konkret term i teorin men brukbar som en metafor för saker som vi tar för givet, som bara är eller som …
Klicka här för att lyssna till artikeln. Hästen har ända sedan bronsåldern använts som dragdjur. I Norden har den utgjort det främsta dragdjuret under tiden för mänsklig odling. Ved och timmer kördes tidigt med häst och stötting, långt innan det industriella skogsbruket slog igenom. Virket höggs och drogs ihop för hand till hopar utspridda i …
Naturskönt ute på udden som kallas för Gammplatsen ligger Skogs- och samemuseet som fram till den 6 februari 2022 hette Skogsmuseet. Ett museum med en snart 40-årig historia som har ett lokalt och regionalt ansvar för skogen, skogsbruket och den samiska kulturen. I denna artikel kommer vi att få en tillbakablick på det som varit, …
Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid Läs mer »
Klicka här för att lyssna på artikeln. För att förflytta timmer från skogen i inlandet till kusten där sågverken och industrin låg användes flottning i olika vattendrag. För många var flottningsarbetet en välbehövlig inkomst. Flottningen kan indelas i bäckflottning och flottning i huvudälven. Flottningsepokens början I början av flottningsepoken talade man om flerårsflottning på 3–5 …
Umeälven som dagens umebor och besökare ser hade för 160 år sedan ett helt annat utseende. Älven var tidvis mycket strid men kunde även under torra somrar bli rätt lugn i sitt flöde. Umeborna hade då ingen broförbindelse i stadens närhet. Både vid stadskajen, som på den tiden var en oregelbunden serie av träbryggor, och …