Teknik och industri

Vad man kan hitta i skogen

Under åren 1997 – 2007 bedrevs det rikstäckande projektet ”Skog & Historia” i Västerbottens län. Projektet hade flera syften. Det första var att kartlägga skogens kulturminnen och göra informationen tillgänglig, för att underlätta ett hänsynsfullt skogsbruk. Ett annat viktigt syfte med projektet var att bidra till ett ökat intresse för skogens kulturvärden. Under de tio …

Vad man kan hitta i skogen Läs mer »

Om klinkteknik och båtbyggaren Holger Vincent

I december 2021 utnämnde UNESCO de nordiska klinkbyggda båttraditionen till att bli en del av mänsklighetens immateriella kulturarv. Denna artikel visar steg för steg hur den mer än tusenåriga traditionen hålls levande. Här möter vi den västerbottniske båtbyggaren Holger Vincent (1912–1993) och får i bild och text följa med då en klinkbyggd skötbåt växer fram …

Om klinkteknik och båtbyggaren Holger Vincent Läs mer »

Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun

Under sommaren 2021 genomfördes en dokumentation av byggnader och anläggningar från den kiselgurindustri som bedrivits i länet. Inventeringen genomfördes som ett samarbete mellan Västerbottens museum och Skellefteå museum eftersom den senare organisationen har ansvar för länets teknik- och industrihistoria efter år 1900. Kiselgur har brutits och förädlats på tre platser i Västerbotten. Det utvecklades på …

Dokumentation av lämningar efter kiselgursindustrin i Vindelns kommun Läs mer »

Hästen i skogsbruket

Klicka här för att lyssna till artikeln. Hästen har ända sedan bronsåldern använts som dragdjur. I Norden har den utgjort det främsta dragdjuret under tiden för mänsklig odling. Ved och timmer kördes tidigt med häst och stötting, långt innan det industriella skogsbruket slog igenom. Virket höggs och drogs ihop för hand till hopar utspridda i …

Hästen i skogsbruket Läs mer »

Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid

Naturskönt ute på udden som kallas för Gammplatsen ligger Skogs- och samemuseet som fram till den 6 februari 2022 hette Skogsmuseet. Ett museum med en snart 40-årig historia som har ett lokalt och regionalt ansvar för skogen, skogsbruket och den samiska kulturen. I denna artikel kommer vi att få en tillbakablick på det som varit, …

Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid Läs mer »

Flottningen i Skellefteåområdet

Klicka här för att lyssna på artikeln. För att förflytta timmer från skogen i inlandet till kusten där sågverken och industrin låg användes flottning i olika vattendrag. För många var flottningsarbetet en välbehövlig inkomst. Flottningen kan indelas i bäckflottning och flottning i huvudälven. Flottningsepokens början I början av flottningsepoken talade man om flerårsflottning på 3–5 …

Flottningen i Skellefteåområdet Läs mer »

Älven

Umeälven som dagens umebor och besökare ser hade för 160 år sedan ett helt annat utseende. Älven var tidvis mycket strid men kunde även under torra somrar bli rätt lugn i sitt flöde. Umeborna hade då ingen broförbindelse i stadens närhet. Både vid stadskajen, som på den tiden var en oregelbunden serie av träbryggor, och …

Älven Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2

I del 1 berördes bakgrunden till migrationen av svedjebrukare med ursprung i Savolax i centrala Finland till det nuvarande mellersta Sveriges granskogsområden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. De utvecklade en särartad skogsfinsk kultur i de finnbygder som uppkom på den svenska sidan. Den primära inflyttningen från den östra riksdelen gick i norra …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2 Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1

I Dorotea vittnar Brita Persdotter år 1832 för prästen Nensén att hon som barn endast pratade finska. Hon kunde inte någon svenska. Brita föddes i Tegelträsk år 1773. Nära skärningspunkten mellan Lycksele, Åsele och Bjurholms kommuner ligger berget Mustagumbu. På modern riksfinska skulle det stavas Mustakumpu som kan översättas till Svartliden på svenska. På en …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1 Läs mer »