Teknik och industri

Hästen i skogsbruket

Klicka här för att lyssna till artikeln. Hästen har ända sedan bronsåldern använts som dragdjur. I Norden har den utgjort det främsta dragdjuret under tiden för mänsklig odling. Ved och timmer kördes tidigt med häst och stötting, långt innan det industriella skogsbruket slog igenom. Virket höggs och drogs ihop för hand till hopar utspridda i …

Hästen i skogsbruket Läs mer »

Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid

Naturskönt ute på udden som kallas för Gammplatsen ligger Skogs- och samemuseet som fram till den 6 februari 2022 hette Skogsmuseet. Ett museum med en snart 40-årig historia som har ett lokalt och regionalt ansvar för skogen, skogsbruket och den samiska kulturen. I denna artikel kommer vi att få en tillbakablick på det som varit, …

Skogs- och samemuseet i Lycksele- i dåtid, nutid och framtid Läs mer »

Flottningen i Skellefteåområdet

Klicka här för att lyssna på artikeln. För att förflytta timmer från skogen i inlandet till kusten där sågverken och industrin låg användes flottning i olika vattendrag. För många var flottningsarbetet en välbehövlig inkomst. Flottningen kan indelas i bäckflottning och flottning i huvudälven. Flottningsepokens början I början av flottningsepoken talade man om flerårsflottning på 3–5 …

Flottningen i Skellefteåområdet Läs mer »

Älven

Umeälven som dagens umebor och besökare ser hade för 160 år sedan ett helt annat utseende. Älven var tidvis mycket strid men kunde även under torra somrar bli rätt lugn i sitt flöde. Umeborna hade då ingen broförbindelse i stadens närhet. Både vid stadskajen, som på den tiden var en oregelbunden serie av träbryggor, och …

Älven Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2

I del 1 berördes bakgrunden till migrationen av svedjebrukare med ursprung i Savolax i centrala Finland till det nuvarande mellersta Sveriges granskogsområden i slutet av 1500-talet och början av 1600-talet. De utvecklade en särartad skogsfinsk kultur i de finnbygder som uppkom på den svenska sidan. Den primära inflyttningen från den östra riksdelen gick i norra …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 2 Läs mer »

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1

I Dorotea vittnar Brita Persdotter år 1832 för prästen Nensén att hon som barn endast pratade finska. Hon kunde inte någon svenska. Brita föddes i Tegelträsk år 1773. Nära skärningspunkten mellan Lycksele, Åsele och Bjurholms kommuner ligger berget Mustagumbu. På modern riksfinska skulle det stavas Mustakumpu som kan översättas till Svartliden på svenska. På en …

Om skogsfinnarna i Västerbotten – del 1 Läs mer »

Från nöjeskryssning till gränsöverskridande transportlänk – Kvarkenförbindelsen och det nordiska samarbetet 1965–1990

Efter det att Nordiska rådet hade bildats 1952 var en målsättning att öka mobiliteten för medborgarna i medlemsländerna. Denna målsättning var inte begränsad till den passunion och den gemensamma arbetsmarknad för nordiska medborgare som infördes 1954. Det fanns också en ambition att förbättra kommunikationerna mellan de nordiska länderna genom att uppmuntra gränsöverskridande infrastrukturprojekt. I det …

Från nöjeskryssning till gränsöverskridande transportlänk – Kvarkenförbindelsen och det nordiska samarbetet 1965–1990 Läs mer »

Nättingfiske som kulturarv

Flodnejonöga är det officiella namnet på en fiskart som traditionellt fiskas i många norrlandsälvar vid uppvandringen från havet under hösten. Nätting kallas den lokalt i stora delar av Norrland och i svensktalande bygder i Österbotten, och på finska heter den nahkiainen. Nejonögat är inte en fisk i vanlig mening, utan tillhör gruppen rundmunnar och saknar …

Nättingfiske som kulturarv Läs mer »