Uppfostran och undervisning

Barn med tuberkulos vårdade på Västerbottens läns Centralsanatorium i Hällnäs 1926–1952

Barn & ungdom / Av

Drygt 1 400 barn under 15 år med tuberkulos vårdades på Hällnäs sanatorium åren 1926 till 1952. Behandlingen bestod framför allt av vila, diet och ibland ”gasning”. Efter vårdtider på månader till år kunde de flesta barnen skrivas ut förbättrade för fortsatt kontroll via dispensärer men nästan 100 barn avled. I slutet av 1940-talet förändrades …

Barn med tuberkulos vårdade på Västerbottens läns Centralsanatorium i Hällnäs 1926–1952 Läs mer »

Värntjänst

Barn & ungdom / Av

Värntjänsten fanns 1941–1944 och var en elementär militärutbildning för elever vid rikets allmänna läroverk, både för pojkar och flickor. Värntjänsten var tänkt att stärka beredskapen under andra världskriget.   I redogörelse för högre allmänna läroverket i Skellefteå läsåret 1940/41 finns under rubriken Friluftsliv angivet hur man gjorde med värntjänstövningarna. En del av idrottsdagarna hade man …

Värntjänst Läs mer »

Skyddshemmet på Stenfors gård i Ånäset

Barn & ungdom / Av

Vanartiga pojkar från otillfredsställande och otrygga hem blev under åren 1920 till 1939 omhändertagna av barnavårdsnämnderna i Västerbotten och Jämtland och placerade på Stenfors skyddshem i genomsnitt tre år under ganska sträng övervakning, där de erhöll både teoretisk och praktisk undervisning. Många pojkar kunde därefter återgå till det biologiska hemmet. Andra placerades i fosterhem, en …

Skyddshemmet på Stenfors gård i Ånäset Läs mer »

Lekstugan – en plats för lek och fostran

Barn & ungdom / Av

Under 1800-talts senare hälft var industrialismen liksom det borgerliga samhället på framåtmarsch i Sverige. Nya uppfostringsideal rådde och i takt med den moderna kärnfamiljens framväxt och den ökade förståelsen för barnets utveckling fick leken allt större utrymme. Dockskåp blev vid den här tiden vanliga i välbärgade hem. Dessa var dock först och främst tittobjekt som …

Lekstugan – en plats för lek och fostran Läs mer »

”Sinnesslöanstalten” – Västerbottens första institution för barn med intellektuella funktionsnedsättningar och människorna bakom den

Allmänna artiklar, Västerbottnisk kvinnohistoria / Av

I september 1902 öppnades en så kallad sinnesslöanstalt för barn i Johannesgården på Backen i Umeå. Verksamheten finansierades bland annat genom statsanslag, och som föreståndarinna anställdes Fanny Holmberg, som kom att bli kvar fram till sin pensionering 1932. Till anstalten kom ”sinnesslöa” barn för en 8-årig undervisning som omfattade folkskolans läroämnen, handarbete, slöjd och trädgårdsskötsel …

”Sinnesslöanstalten” – Västerbottens första institution för barn med intellektuella funktionsnedsättningar och människorna bakom den Läs mer »

Hulda Solander och hennes trädgård

Västerbottnisk kvinnohistoria / Av

Uppväxten i Norsjö Hulda Solander föddes 1848 i Norsjö prästgård som fjärde barnet av sju. Fadern var kyrkoherde Erik Johan Solander och modern hans hustru Catharina Vilhelmina Grape. Livet i prästgården var enkelt och sparsamt och syskonen Solander fick där igenom enkla och sunda vanor. Kyrkoherden var en friluftsmänniska och uppfostrade sina barn främst genom …

Hulda Solander och hennes trädgård Läs mer »