Västerbottnisk kvinnohistoria
Den kvinnliga rösträttsrörelsen för exakt hundra år sedan ligger till grund för det kvinnohistoriska temat. Här ryms många berättelser om kvinnor som brutit ny mark och utmärkt sig på andra sätt genom tiderna i Västerbotten.
Hotelldrottningar i Umeå
Blickar vi ut över landet för att se hur kvinnor tog sig fram som företagare i 1800-talets samhälle är det inte otroligt att Wilhelmina Skogh
”Sinnesslöanstalten” – Västerbottens första institution för barn med intellektuella funktionsnedsättningar och människorna bakom den
I september 1902 öppnades en så kallad sinnesslöanstalt för barn i Johannesgården på Backen i Umeå. Verksamheten finansierades bland annat genom statsanslag, och som föreståndarinna
Sjuksköterskeutbildningen i Umeå
Synen på sjuksköterskeyrket har under dryga seklet genomgått en påtaglig förändring från ett uselt avlönat arbete, betraktat mera som ett kall än ett yrke, till
”Jag målar för att jag måste” – om konstnären Vera Friséns liv och konst
Vera Friséns första separatutställning år 1941 på Galleri Färg och Form i Stockholm blev en succé. Ett stort antal verk såldes eller reserverades snabbt. Recensionerna
Gustav II Adolf stal platsen från en ung flicka
Föreställ dig en staty av en ung flicka som tittar mot solen från sin upphöjda plats mitt i Umeå. En symbol för stadens ljusa framtid.
”Alls intet ont har jag gjort” – om häxfebern i Västerbottens kustland 1675–76
Det stora oväsendet brukar tiden 1668–1676 benämnas i Sverige, eftersom ryktesspridning om trolldom då grasserade som värst. I efterhand framstår Norrland som särskilt utsatt, på grund av de